Tigerekonomierna under 200 år

Världens första tigerekonomi var utan tvekan den brittiska. 1870 var Storbritanniens produktion fortfarande mer än hälften av världens sammanlagda och mer än tre och en halv gång så stor som Förenta staternas. Detta enligt Dudley Dillards bok Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia. Han konstaterar vidare att "bara tjugo år senare, år 1890, hade Förenta staterna ett betydande försprång". Orsaken till Förenta staternas överlägsenhet var enligt Dillard följande: "1. slaveriets avskaffande; 2. de höga skyddstullarna; 3. invandringen i stor skala; 4. de transkontinentala järnvägarna och 5. lagen om småbruk."

Till tigerekonomierna måste man också utan tvekan räkna de svenska och irländska ekonomierna. I det här fallet var troligen utvandringen till Amerika den mest betydelsefulla faktorn i den ekonomiska utvecklingen. Utvandringens betydelse för lönenivån på Irland och i Sverige behandlades i den brittiska tidskriften Economist den 20 april 1996, där man med ett diagram visar att dessa länder mellan 1870 och 1914 hade ökat lönerna från låg eller mycket låg nivå till samma nivå som Storbritannien och Tyskland.

Den enda tigerekonomin under mellankrigstiden var USA:s som under 1920-talet hade en mycket hög tillväxt. Då uppstod för första gången i historien en masskonsumtion av dyrare kapitalvaror. Paul Johnson spekulerar i boken Moderna tider om möjligheten att USA skulle ha kunnat rida på tigern, det vill säga ha en hög tillväxt i ytterligare 10 år. Då hade enligt Johnson USA kunnat dra med de framåtsträvande ekonomierna i Europa och hejdat "de nya totalitära krafternas frammarsch på 1930-talet."

Sedan 1890-talet hade USA:s ekonomi växt starkt och omfattade 1929 34,4 av världsproduktionen och Storbritanniens ekonomi hade krympt till 10,4 .

De ekonomier som först kallades tigerekonomier var de ostasiatiska, då främst Japan, Sydkorea, Hongkong, Singapore och Indonesien. Alla dessa länder, utom Hongkong som kan betecknas som marknadsstyrt, var statsstyrda och oftast diktaturer. Det var staten som red så skickligt på tigern och som inte blev avkastad från den förrän 1997 efter att ha ridit på den sedan 1960-talet. Kina sällade sig till tigerstaterna så sent som 1978 och har sedan dess haft en tillväxt i ekonomin på 8 till 10 per år.

Maktbalansen i världen de närmaste 10-15 åren avgörs kanske av hur länge den kinesiska staten kan hålla sig kvar på tigerns rygg. Så länge som Sydkorea och övriga länder var diktaturer var det lätt att hålla en hög tillväxt men efter demokratins genombrott har detta försvårats eftersom folket vill ha ett ord med i laget. Att Kina fortfarande är en diktatur kommer troligen att underlätta för Kina att hålla en hög tillväxt eftersom en stark statskontroll var en av de viktigaste faktorerna till tigerekonomiernas framgång. En framgångsrik ekonomisk utveckling i Kina kan i sin tur bereda vägen för en demokratisering av det kinesiska samhället.

Av Yngve Karlsson 30 maj 2002 11:10