Sugen på att skaffa barn?

Så fort spermie möter ägg och befruktningen är fullbordad, upphör kvinnans tidigare liv och hon blir mamma. Rätt och slätt. Och mammor ska finnas där i vått och torrt, aldrig bli sjuka och orka med hur mycket umbäranden som helst. Allt annat som inträffar under en normal livslängd är tur, skicklighet, otur eller förbannelse, men att skaffa barn - det har man själv valt och det är tabu att erkänna att det är jobbigt att vara förälder.

För en del är förarbetet en lång plåga, för andra händer det helt utan planering. Chanserna till att en befruktning kommer ske är egentligen försvinnande små. Idag när många är över trettio innan de skaffar sitt första barn, är det bra om man inte väntar för länge med att söka hjälp. Det är inget skamligt med det.

Tyvärr slutar dessutom många graviditeter i missfall. Det är naturens sätt att tala om att något hade gått fel, fast det är förstås en klen tröst i besvikelsen över att ha mist sitt blivande barn. Få kvinnor vågar erkänna sin sorg utåt, de flesta visar upp en glättig fasad, säger sig inte vara så ledsna och deklarerar att det bara är att försöka igen. De som vill dela med sig av sin sorg möts av tystnad och förlägenhet. Sök professionell hjälp om du känner att det är svårt att hantera situationen.

Graviditetstestet visar positivt och det pirrar i magen på de unga tu som blundar hårt och tittar igen för att försäkra sig om att de inte har sett fel. Eller suckar de båda tungt och undrar hur de ska lösa den uppkomna situationen. Veckorna rullar på, glada miner överallt hos släkt och vänner om det gäller första barnet. Trevligt att ni skaffar ett syskon säger de om nummer två. Förbered dig på oförstående och förebrående blickar ifall familjen växer ännu mer. Ty de ska ju försörjas också, de små som snart blir stora och kräver dyra presenter och märkeskläder. Dessutom är det onormalt att avvika från medelsvensson.

Säkert har du hört kvinnor säga "jag har aldrig mått så bra som under graviditeten, jag skulle kunna vara gravid jämt!" Varning, de utgör en mycket liten del av befolkningen, skulle säkert inte ens ge utslag om någon gjorde en undersökning i ämnet. Illamående, ryggont, foglossning eller inte, det är faktiskt jobbigt att vara gravid. Den som påstår något annat ljuger. Försök vila så mycket som möjligt, det är sista chansen. Har du redan barn är det dags att börja utnyttja mor- och farföräldrar om ni inte har gjort det tidigare. Det är viktigt för den blivande mamman att få ta hand om sig själv och slippa känna dåligt samvete.

Ultraljudet i all ära, det är när barnets sparkar börjar kännas som den riktiga moderskänslan infinner sig. Samtidigt kommer rädslan för att buffandet och knuffandet på revben och urinblåsa ska upphöra. Den oroliga mamman masserar magen och fostret svarar med några sparkar. Snart ångrar hon sig, maratonlöparen där inne har vaknat och börjat ett träningspass.

Magen växer och vågen på Mödravårdcentralen visar snart konstiga siffror. 12 kg ökning anses normalt, men ett förnuftigt leverne efter förlossningen tillåter åtminstone några kilon till. Försök äta nyttigt och drick mycket vatten, men få inte dåligt samvete om någon form av fobi uppstår. Det viktigaste är att du mår bra, både fysiskt och psykiskt.

En överraskning är väl en överraskning när man än får reda på den, eller? Reaktionerna på att ta reda på barnets kön innan det är fött är tyvärr mest negativa. Men det är överreklamerat att det momentet tillhör förlossningen. Den som ligger uppfläkt på operationsbordet och håller på att bli ihopsydd med ett kvävande tryck över bröstet som följd, orkar inte spela med i gissningsleken. De som är nyfikna och vill underlätta inköp av vagn och kläder tar reda på könet och alla andra låter bli.

När åtta månader har gått börjar förlossningen te sig allt mer verklig. Det är viktigt att samla information om alla sätt att föda eftersom få förlossningar följer regelboken. Skriv ner frågor inför besöket på förlossningsavdelningen. Ta reda på hur sugklocka och tång fungerar, var de gör kejsarsnitt och vad som händer efteråt.

Alla blivande mammor får veta att de ska räkna med förlossning två veckor före och två veckor efter utsatt födelsedatum. Varje morgon börjar med en ordentlig kontroll av systemet, känns det annorlunda någonstans, och varje kväll innan sömnen tar överhand skickar även den mest övertygade ateist en tanke till honom där uppe, snälla låt det hända något imorgon! När beräknat datum har passerat är det inte kul att vara gravid längre. Att svara i telefon är en pina, att gå till affären känns som rena helvetet. Kommentarer som "ut kommer de alltid" blir vanligare ju längre tiden går, men vad hjälper det? Eftersom naturlig förlossning är ett modeord just nu kan det dröja upp till tre veckor efter beräknat datum innan läkarna beslutar sig för att sätta igång förlossningen. Barnet mår bäst av att komma ut när det är färdigt, men skäms inte för att du tycker att det är jobbigt att vänta. Om ett extra besök hos barnmorskan gör dig lugnare så kräv det.

Nio månaders väntan är snart till ända. Många tankar, mycket känslor inför det nya liv som snart ska börja. Lita på dig själv, du kommer klara resten också.

Av Sanna Parkell 05 mar 2002 16:20