SAS stora misslyckande

Vi lever i Sverige. I Sverige har det snöat, åtminstone under de 39 år jag varit med. Snö är alltså inget ovanligt fenomen och borde vara något väldigt naturligt att handskas med - även för Sveriges största flygbolag - SAS.

Ändå blir man alldeles matt av hur företaget handskas med fenomenet snö och hur det leder till rasande kunder som om det bara gick aldrig mer skulle sätta sin fot i planen med SAS-logotyp.

Vi var ett gäng som gått upp vid 6 tiden för att hinna till vårt flyg mot Östersund som skulle gå 8.05 i förra veckan.
Ok, det hade snöat några centimeter under natten, men vi som skulle resa funderade inte något på det - det brukar snöa i Sverige varje vinter.

På plats får vi beskedet att flyget är max 30 minuter försenat när vi checkar in. Sedan vid gaten står det något väldigt oklart: Nytt besked lämnas 9.05. Nåväl, vi är trötta och kan tänka oss en kaffe för att vakna upp en smula.

9.05 släcks gaten helt, utan vidare information. Vi ringer då till SAS för att boka om våra biljetter, men får beskedet att planet ska lyfta - bara något försenat.

Klockan 10.30 säger en röst i högtalarsystemet att vi som ska resa till Östersund ska samlas vid gate 43. Lättade beger vi oss dit med våra förväntansfulla barn som äntligen ska få resa till skidbackarna och som börjar tröttna på att dricka varm vattenchoklad och doppa torra Luftfartsverks-bullar.

Vid gaten säger en incheckningsman till samtliga resenärer att flyget är inställt. Men att om man skyndar sig på så hinner man till TÅGET på centralstationen inne i Stockholm som avgår strax efter 11. Som ett elegant plåster på våra irriterade sår erbjuder denna checka man 500:- och 7 timmars resa.

Svenskar som vi är muttras det en hel del och en del människor rusar iväg för att komma fram någongång framåt nattkröken. Ingen visar sin irritation öppet, utan blyga, sura och besvikna lämnar vi gaten och våra barn börja känna att deras skidhelg trollas bort lika fort som den seglade upp.

Efter en timmes trixande och intrång i viploungens incheckning lyckas vi med nöd och näppe boka om oss på nästa plan vid 12.30 tiden som bara är någon timme försenat.

Ingen ursäkt från någon SAS-anställd, ingen ånger över att behöva erbjuda sina kunder TÅGET, utan det verkar vara en del av SAS naturliga vardag att behandla sina kunder på detta pinsama sätt.

Fem timmar försenade landar vi med våra barn i Östersund, givetvis svenskt tacksamma över att få vår efterlänkade skidhelg. Och ilskan glöms efter några åk.

Men frågan man ställer sig är: Hur länge ska ett flygbolag kunna agera så nonchalant mot sina kunder utan att folket reser sig och kräver fri konkurrans och flygbolag som kan hantera någon centimeter snö, utan att allt ställs in.

Vilket osökt får mig att tänka på en annan händelse i Italien, där man en gång beslutade om att införa högre bilskatt. Det slutade med att tusentals bilister stannade utanför parlamentsbyggnaden och hängde på tutorna tills den ansvarige kommunikationsministern kom ut på trappan och lovade att ta till baka sitt beslut.

Det är vad jag kallar en demokrati. Däremot är vårt svenska flygbolag närmare forna Sovjetunionen än vad någonsin kommit. Ett större misslyckande än så borde vara svårt att nå som företag.

Av Thomas Eriksson 30 jan 2002 16:03