Provocera kan man göra på många sätt. Frågan är varför man gör det. Vad är det för mening med att gå emot det man ser som "the mainstream" i ett sammanhang om man inte gör det i ett konstruktivt syfte? Vad är det man vill åstadkomma med att ständigt och jämt slänga sig mot de murar man upplever hindrar utveckling, om man inte själv har ett konkret alternativ att komma med?
Här på Sourze har vi under den senaste tiden upplevt ett fälttåg. Det är självaste Don Quijote och hans trogne väpnare Sancho Panza som varit på besök. Gemensamt har de dragit ut i kamp mot sitt självupplevda etablissemang av "gulli-gull"-debattörer. Nästan totalt utan urskiljning har de buntat ihop en stor del av oss andra skribenter och satt en gemensam stämpel på oss som varande "mainstream".
Tyvärr har de precis som i sina tidigare försök genom världshistorien åter sett verkliga fiender i väderkvarnar... Inbillade fiender som inte finns där, utan som de skapat utifrån brottstycken och ögonblicksbilder.
Ta mig själv som exempel. I mig har de sett en kommunist som utifrån sitt egen taskiga "knegar-horisont" gnällt om solidaritet och jämlikhet för de svaga i samhället.
Sanningen är att jag varken är kommunist eller har ett särskilt taskigt läge - vilket jag heller aldrig påstått. Jag har aldrig en enda gång i mina artiklar ifrågasatt min egen lön eller mitt yrkesstatus. Skälet till det är att jag tjänar så jag klarar mig bra och lite mer därtill. Faktum är att jag till och med plockar ut mer än genomsnittet i det här landet tack vare att jag i mitt industrijobb arbetar ständigt nattskift.
Det jag försökt verka för i ett par av mina artiklar här på Sourze är solidaritet med de som inte har det lika bra förspänt som jag själv och en del andra.
Men Mats Olsson för ja - det är honom jag syftar på och hans vapendragare beslöt sig för att i mig se ännu en av sina inbillad fiende och valde att tolka det jag skrev som det passade deras syften att göra: onyanserat. Nu målas Mats upp som någon sorts martyr av vissa här på Sourze, bara för att han blivit avstängd från sajten. Sanningen är att han blev utslängd därför att han inte följde de publicistiska regler han måste ha läst innan han startade sitt medlemskap här. Punkt slut.
Mats Olsson är och förblir nog tyvärr en av de där människorna som verkar tro att provocerandet i sig själv har något egenvärde. Det har det inte och en dag HOPPAS jag att han och hans gelikar inser det och slutar ödsla sin tid på att slåss mot väderkvarnar - för att istället lägga den på sund provokation i konstruktiva syften och för ett fast uppsatt mål...
Av Mattias Landgren 01 nov 2001 14:23 |
Författare:
Mattias Landgren
Publicerad: 01 nov 2001 14:23
Ingen faktatext angiven föreslå
Politik, &, Samhälle, Politik & Samhälle, provokation, vem, provokatörer, självutnämda, rebeller, finns, gott, bra, framgångsrika, provokatörer, tyvärr, betydligt, mer, glest, med | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå