Att se allt i svart och vitt... Del 1

Äntligen lite riktig debatt här på Sourze istället för folk som skriver rubriker med titlar såsom "Knulla mig!" eller liknande bara för att få så många läsare som möjligt! Åter till debatten!

Håller med Jens att jag kanske gick till vissa ytterligheter, om än inte till fullo, så ändå något, vilket enligt honom i alla fall motiverar hans definiering av min artikel till sandlåda. Att han sedan utan vidare krossar mina argument tänkte jag motbevisa här nedan.

USA har självfallet lagt sig i av egenintresse Jens, alla länder som agerar på något sätt gör mycket riktigt inte detta i en ren altruistisk tanke. Det har jag heller inte påstått.

Det jag vänder mig emot är den onyanserade negativa bild många ger av USA. Ja, USA ville av egna intressen inte att Europa skulle bli varken kommunistiskt eller nazistiskt, att det sedan ledde till att vi idag slipper leva i en diktatorisk regim kan ju dock ses som en god avart av deras agerande. Att de ansåg att "there can only be one" vet jag inte riktigt. Både Sovjetdiktaturen och Nazityskland var en reell fara i dåtidens värld, två hot som man knappast kunde ta lätt på. Faktum är dock att det snarare var Winston Churchill som hyste hat gentemot Stalin och Hitler än Roosevelt, så om du vill utmåla någon som frigid motståndare gentemot de båda staterna bör du dig inte använda dig av Roosevelt utan just Churchill.

Att Jens sedan skriver att "USA faktiskt bidragit med en del prylar" ser jag som en seger! Tack för det Jens, snart kanske du till och med kan erkänna att de bidragit med lite mer än några prylar.

Sedan kommer det jag verkligen stör mig på, Jens åsikt om att USA är en diktatur. Definitionen av diktatur Jens, är, och jag citerar från Svenska Akademiens skolordbok;
"diktatur -en -er envåldsmakt, envälde, när en enda bestämmer".

Således har diktatur ingenting att göra med hur valkampanjer finansieras, om de får statlig finansiering eller en privat sådan. Om du nu väljer att definiera en diktatur som ett land där valkampanjer innehåller bidrag från ickestatliga aktörer så kan jag inte svara på annat sätt än att det inte är den allmänt vedertagna definitionen, och det är den som jag själv använder mig av.

Således kan jag inte svara på annat sätt än att USA faktiskt inte är en diktatur. De håller allmänna, fria val, där man kan rösta hemligt. Således uppfyller de faktiskt också definitionen av en demokrati. Att det självfallet finns problem med valkampanjsbidragen håller jag med om, frågan är vilka vare sig Bush eller Gore om han nu vunnit är president gentemot. Folket eller bidragsgivarna? Bush politiska agerande gentemot de amerikanska oljeföretagen kan diskuteras med detta i åtanke. Beror det agerandet på de bidrag han fick av samma företag under sin valkampanj?

Värt att nämna kan vara att samma företag även sponsrade Gore, faktum var att Gore och Bush till stor del fick bidrag från samma företag. Skillnaden ligger i att Bush fick mer bidrag ifrån oljesektorn medan Gore fick större bidrag från Amerikas fackföreningar.

Att dessa aktörer slänger miljoner på två presidentkandidater utan att förvänta sig eller kräva någonting tillbaka är det många som betvivlar, och det är kanske det som är mest värt att diskutera. Jag håller med dig om problemet med sponsringen i valkampanjen, frågan är dock hur det skulle kunna se ut istället, skulle amerikanska staten finansiera samtliga presidentkandidaters kampanjer med skattepengar? Skall man införa en gräns för hur mycket pengar man skall få lägga ned på en kampanj? Jag har själv ännu inte kommit på ett fungerande alternativ, har svårt för att se hur man skall kunna hindra de som vill ge pengar att göra just detta.

Värt att notera kan vara att det även i Sverige sker sponsring, socialdemokraternas liering med LO är väl det mest kända. Det viktigaste med kampanjbidrag i en mening är att de skall redovisas offentligt så att man kan se vartifrån partier fått sina pengar, skulle var intressant att se vart socialdemokraternas pengar kommer ifrån.

Nu till Vietnamkonflikten. Jag nämner inte på något sätt att det var korrekt att USA gick in och skövlade de civila liv de gjorde. Det jag däremot vill säga är att man måste se en konflikt på ett djupare plan än många gör. Varför gick USA in? Var det för att döda civila eller fanns det andra motiv? Att Nordvietnam förklarade krig mot Sydvietnam och att USA hjälpte sydsidan kan faktiskt motiveras.

Hävdandet att det den vietnamesiska befolkningen egentligen ville var att bli kommunistiska är ju faktiskt inte helt korrekt. Det intressanta är nordsidans agerande där man försöker påtvinga sydsidan sin ideologi. Men, återigen, det går självfallet djupare än så och man måste söka sig tillbaka till Frankrikes agerande i regionen för att hitta kärnan av konflikten. Något som jag betvivlar att många gjort. Det som "halva jordklotet", som Jens så fint uttrycker det, protesterade emot var det faktum att USA lät civila sätta sina liv till, inte att de stödde sydsidan.

I Kuwaitfrågan verkar vi dock ha samma åsikt, att USA gjorde rätt som hjälpte Kuwait men har gjort fel i att inleda sanktioner mot Irak.

Sedan då till Colombia. Att hävda att FARC genom endast fredliga medel försökte driva sina frågor på politisk front är det nog många som vill bestrida. Flertalet demonstrationer som leder till mord, misshandel, och mordbränder - de är väl knappast fredliga? Nåväl. Det intressanta i den här frågan är hur tre gerillor, varav en inte är socialistisk, går ut och hävdar att de stöder den allmänna befolkningen, samma befolkning de mördar, torterar och våldtar i sina avbefolkningsaktioner.

Den regim, som du kallar den, är faktiskt den enda aktören i Colombia som skyddar civilbefolkningen. Motivet till detta är verkligen värt att diskutera, men frukten av det blir faktiskt att denna "regim" skyddar civila mot gerillorna. Angående vänner så gick jag faktiskt i samma klass som en kille som flytt ifrån Colombia, att han skulle slita sitt hår i vrede läsandes din text tyder också på att det finns de colombianer som tillhör underklassen som sätter sin tilltro till denna "regim" snarare än dina fredliga gerillavänner. Så, att mina antaganden är floskler håller jag inte riktigt med om.

Att det ger Nato all rätt i världen att ingripa när Serbien bedriver etniska utrensningar mot en muslimsk minoritet hävdar jag bestämt! Man kan i n t e stillasittande se på när människor tvingas hemifrån, radas upp, och sedan skjuts kallblodigt för att grävas ned, bara för att de råkar vara muslimer! Du kanske tycker det, det verkar så! Men jag skulle göra allt som står i min makt att hindra det om jag såg en chans att lyckas, precis vad Nato gjorde! Faktum är att idag är diktatorn Milosevic avsatt, det hålls för första gången på väldigt länge fria val i Serbien, och etniska mord verkställs inte av landets militär. Om du tycker att det är ett misslyckande så kan jag inte göra annat än att skaka på huvudet. Bra gjort Nato! Jens åsikter tyder på att han snarast verkar tycka att det var rätt av Serbien att mörda muslimer... någonting jag har svårt att acceptera.

Att amerikanska befolkningen genom en kvalificerad majoritet är för dödsstraffet är, tyvärr Jens, en realitet. Själv anser jag att dödsstraffet är en förlegad bestraffningsmetod, och tror inte själv på bestraffning. Dock gör amerikanska folket det, så att säga att de förtrycks av den amerikanska staten genom dödsstraffet är helt enkelt fel.

Sedan skriver Jens att han inte hatar USA:s befolkning, nåväl, det var ju gott och väl. Men sedan visar sig hans missnöje och avsky för samma befolkning för att han inte ".förstår hur man kan välja Bush till president och det stör mig att amerikanarna gjorde så." Japp, visst är det jobbigt när människor röstar och den sida man själv inte stödjer vinner. Men Jens, det är en av de delar man får stå ut med i en demokrati, att de man faktiskt inte stödjer kan komma till makten. Alltså grundar sig Jens hat mot USA på det faktum att amerikanska folket har andra politiska värderingar än han själv, barnsligt enligt mig själv. Kommentera det att han skriver att: "Många säkert är bra människor" tänker jag inte göra, det talar för sig själv.
Så, när vi då bemött herr Larsens artikel kan det vara intressant att gå igenom Al-Bayatys artikel. Känns dessutom roligare då Zeid redan från början använt sig av sakliga argument.

Av Sebastian Weil 08 okt 2001 15:33