Klart invandrarna vill bo i Tensta

Fenomenet med ett allt ökande "Vi och Dom" är naturligtvis oerhört farligt, men att invandrarna koncentreras till samma ställen är inte speciellt konstigt.

Försök sätta dig in i deras situation. För att göra det lite lättare ska vi ta följande exempel: Du är välbetald, har ett bra jobb, och så plötsligt, du får chansen till ett ännu bättre jobb med ännu bättre lön i på kontoret i London. Klart du tar jobbet!

Det blir bråda tider. Allt måste fixas inför flytten. Flytten ja, var ska man bo? Om det är svårt att hitta en bostad i Stockholm, så ska vi inte tala om London. Men naturligtvis, du är ju välbetald, har det bra ställt och företaget betalar ju. Frågan är ju egentligen inte om, utan var.

Efter att ha tittat runt lite, granskat Londons nejder kommer du antagligen att finna en närförort till London - Barnes, som oerhört attraktiv. Barnes är oerhört pittoreskt. Det är grönt och fint, inte alls så långt från centrum, och det finns till på köpet både svensk skola och svensk affär. Perfekt för barnen, som på så vis får en smidig övergång till England. Och visst kan det vara rätt gott att kunna avnjuta Kalles Kaviar på frukostmackorna?

Sagt och gjort. Du tar med dig familj och möblemang, och flyttar in i ett hus i Barnes. Mitt bland alla andra svenskar.

Ja, men vad är det för konstigt med det, säger du? Näe, det är inget konstigt med det. Bara det att fenomenet är precis samma som invandrarnas koncentration kring förorter som Tensta, Rinkeby, Fittja, Alby med flera.

De känner sig hemma. De har sina gamla landsmän nära sig i sitt nya hemland. Att höra sitt modersmål i en i övrigt främmande värld ger trygghet. Precis som vi gärna vill ha Kalles Kaviar på smörgåsarna, vill de gärna ha den mat de är uppväxta med.

Fenomenet är olyckligt, men helt förståeligt. Något som är svårt att göra något åt. Det gäller istället att försöka verka på plats.

Av Patrik Åkerman 24 jul 2001 10:11