Sverige åt svenskarna! Del 3

INTEGRATION OCH IDENTITET
Philomena Essed diskuterar i sin bok "Diversity - Gender, Color and Culture" skillnader och likheter mellan assimilation, segregation, integration och multikulturalism, som olika strategier för nationalstater att hantera invandrare.

Assimilation innebär att de främmande sugs in i den dominerande kulturen. Enklast sker detta genom att sprida ut individerna. Segregation innebär istället att de främmande hålls åtskilda från den inhemska befolkningen, vilket oftast tillämpas då de inte förmodas stanna i landet.

Integration är en strategi i linje med assimilationen, men med en större tolerans för skillnader. Samhället förväntas kunna hantera en viss grad av skillnader utan att den dominerande kulturen hotas. Tolerans betonas, men samtidigt döljs det faktum att den dominerande kulturen sätter ramarna för hur andra kulturer kan absorberas.

I Multikulturalismen betonas olikheten och harmoni förväntas uppnås genom ömsesidig tolerans. Den dominerande kulturen hotas emellertid inte heller här, på grund av den tröghet samhällets struktur innebär ifråga om politisk representation och tillgång till samhällets offentliga in-stitutioner. Främmande kulturer existerar således även här under den dominerande kulturens villkor. 13

Enligt Essed har strategierna det gemensamt att de alla bär på en osäkerhet inför kulturell identitet. 14 Jag bedömer den svenska modellen ligga någonstans mellan integration och multikulturalism. Multikulturalismen är synlig främst genom kosmetiska satsningar som till exempel Malmöfestivalen, medan de strategier som lyfts fram i politik- och arbetsmarknadsfrågor faller under integration.

I artikeln "Sätt invandrare i arbete direkt" som analyserats ovan ligger problemet med kulturell identitet inbäddat på det semiotiska planet. Det kommer till uttryck i reproducerandet av kategorin "invandrare" som "de andra". Andra gånger ligger problematiken närmre ytan, som i en text på ledarplats i DN den 30 april 2001:

"Ofta tar det bara en eller två generationer innan etniska minoriteter antar en amerikansk identitet. om invandrare i USA, min anm. Europa har mycket att lära av den integrerande attityd som finns i USA. Det tycks vara svårare att nå en europeisk, tysk eller svensk identitet. - - - Om Sverige och Europa vill vara med i den internationella konkurrensen om arbetskraften krävs ... att individens kvalifikationer - inte hans eller hennes etnicitet - kommer i fokus." 15

I det här stycket är det värt att notera glidningen från etnicitet till identitet. I fallet USA är det givet att det inte finns en amerikansk etnicitet i så fall vore det indianerna. Men det talas inte om svensk etnicitet heller, tvärtom bör invandrare få en svensk identitet, så att etniciteten inte kommer i fokus.

Det går inte att fastställa en svensk etnicitet, migration har alltid förekommit. Frågan är emellertid varför en svensk identitet är viktig om etnicitet inte skall ha någon betydelse. Ett delsvar på den frågan är att etnicitet endast finns hos "de andra". Etnicitet är en symbolisk-semiotisk kategori som endast kan få mening genom skillnad, i det här fallet genom att inte vara svensk.

Den citerade texten säger alltså att om någon väl får svensk identitet kommer inte etniciteten i fokus. Etnicitet existerar emellertid endast genom skillnaden som upprättas mellan svensk och icke-svensk. I samma stund som etnicitet upphör att ha någon betydelse upplöses således svenskheten också. Etnicitet ges mening för att "svensk" ska ha mening. Följaktligen kommer etnicitet att vara i fokus så länge det finns en svensk identitet. Även om ordet etnicitet förlo-rar sin betydelse kommer andra kategorier att laddas på motsvarande vis. Förr var det ras, senare etnicitet och kultur. Om den svenska identiteten skall existera måste den utgöras av skillnad gentemot "de andra".

D U T R O N A R P Å M I N N E N F R Å N F O R N S T O R A D A R

DETTA HAR HÄNT
Jag har i min analys av en artikel signerad fem representanter för statliga verk visat hur individer i språket hanteras som den symbolisk-semiotiska kategorin "invandrare". Denna kategori kodas som annorlunda, vilket kommer till uttryck i den hierarki som upprättas mellan "vi" och "dem" i texten. Trots att skribenterna säger sig vilja fokusera på individer lyckas de inte tala om individer.

Texten avslöjar en förförståelse av "invandrare" som underordnade. Den outtalade förförståelse en läsare förväntas dela med skribenterna är alltså att invandrare är annorlunda, vilket i en logocentrisk diskurs aldrig är riktigt lika "bra" som den dominerande kulturen, i det här fallet den svenska.

TILL SIST
Mot bakgrund av de teorier om meningsskapande jag redogjort för menar jag att kategorier på en symbolisk-semiotisk nivå osynliggör individer. Detta system strukturerar implicit kategorier hierarkiskt och inlemmandet i en sådan språklig praktik reproducerar rådande normer.

Svenskheten ges alltså mening genom det icke-svenska. Det är möjligt att institutioners överordnade position gentemot individer, vilken tilldelar dem en falsk objektivitet, automatiskt objektifierar individer. Själva överblickandet ger kategoriserandet. Jag menar emellertid vidare att språket i det offentliga samtalet upprätthåller en statens självbild genom att markera skillnad gentemot "de andra".

När individer sugs upp i kategorier som kodas underordnade re-produceras en uppfattning om staten själv som civiliserad och bättre vetande. För att begreppet Sverige överhuvudtaget skall ha mening, för att "ha läget under kontroll", måste staten och svenskarna förstå sig själva och verkligheten genom överordnade strukturalistiska kategorier. Den symbolisk-semiotiska nivån av verklighet är trögare än den empirisk-materiella, och tröghet är det som bevarar status quo.

På ett plan talar skribenterna verkligen om att sysselsätta folk och stimulera arbetsmarknaden. Men på ett annat berättar de om svenskheten och hur den skiljer sig från det icke-svenska. Det är essentiellt för svenskhetens existens att ha kontroll över bänken märkt "svensk". Alla får under inga omständigheter sätta sig på den samtidigt.

---
13 Essed 1996:21-25
14 A.a. s 21
15 DN 30/4-2001

LITTERATUR
Berger, Arthur Asa, 1999, Kulturstudier. Nyckelbegrepp för nybörjare. Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, A., Ekholm, M., Häll Eriksson, L., Johansson, A.L., Reepalu, I., 2001, "Sätt invandrare i arbete direkt" i Dagens Nyheter 29/4-2001. Dagens Nyheter DN, 30/4-2001.
Eriksson m.fl., 1999, "Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. En introduktion till postkolonial teori" i Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria och Thörn, Håkan red., Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.
Essed, Philomena, 1996, Diversity - Gender, Color and Culture. Amherst: University of Massachusetts Press.
Kemp, Peter, 1990, Döden och maskinen. En introduktion till Jacques Derrida. Sthlm: Symposion.
Mohanty, Chandra Talpade, 1999, "Med västerländska ögon. Feministisk forskning och kolonial diskurs" i Eriksson, Eriksson Baaz och Thörn red., Globaliseringens kulturer. Nora: Nya Doxa.
Mudimbe, V.Y., 1999, "Diskurs om makt och kunskap om de andra. Marginalitet och koloniseringens struktur" i Eriksson, Eriksson Baaz och Thörn red., Globaliseringens kulturer. Nora: Nya Doxa. Woodward, Kathryn red., 1999, Identity and Difference. Storbritannien.

Av Martin Karlsson 02 jul 2001 14:14