sourze.se

Rattfull dödade min dotter

Det är åtta år sedan Cecilia dog. Jag har lärt mej att leva med sorgen därför att jag är tvungen. Men tiden läker inte alla sår. På ett ögonblick förändrades hela livet.

Söndagen den 9 augusti blev den sista i Cecilias liv. Hon skulle cykla till en kompis och sedan följa med kompisen och hennes föräldrar till vattenfestivalen. Hon cyklade hemifrån fem i sju. Kompisen Linda ringde efter 10 minuter och undrade var Cecilia var, och jag berättade att hon var på väg. Efter ytterligare 10 minuter ringde Lindas mamma och sa att Cecilia fortfarande inte dykt upp, men att hon hörde en helikopter surra i luften. "Har det hänt någon olycka har Cecilia säkert stannat och tittat", sa jag.

Jag gav mej iväg i bilen och mötte ambulans och brandbil. En bit bort stod Cecilias demolerade cykel lutad mot ett staket. Bredvid stod en polisbil. Dom körde in mej till sjukhuset där en läkare gav mej beskedet att Cecilia
omkommit omedelbart, att det var som att släcka en lampa. Nacken hade knäckts och nästan alla hennes inre organ var söndertrasade.

Jag tyckte att läkaren hade kalla ögon, han tog inte i mej
inget tröstande ord, ingenting. Jag fick en sjukskrivning på 4 veckor och ett recept på lugnande tabletter. Den direkta orsaken till olyckan fick jag veta genom media. Min syster hade köpt Aftonbladet dagen efter olyckan, på mittuppslaget stod att en rattfull lastbilschaufför körde ihjäl 11-årig flicka i Trångsund. Föraren mindes ingenting av olyckan.

Livet stannade upp totalt, Cecilias storasyter Jenni och jag kom ifrån varandra, ingen av oss fungerade normalt längre. Första halvåret var som en dvala. Det tog oss tre år att hitta tillbaka till varandra igen. Det tog 13 månader innan det blev rättegång. Utredningen tog alldeles för lång tid, genom polisens slarv slängdes Cecilias kläder på sjukhuset. Lastbilschauffören förnekade rattfyllan, sa att han druckit efter olyckan.

Rättegången tog tre dagar. Han dömdes för vållande
till annans död, att han smet från olycksplatsen och för rattfyllan, för det fick han 5 månader.

I april 1999 bildade jag föreningen SMART Samverkan Mot Alkohol och Rus i Trafiken tillsammans med
Åke W Edfeldt, vars dotter dödats på samma sätt 1991. Föreningen är en stödförening för anhöriga
till rattfylleri och drogrelaterade trafikolyckor. Situationen är likartad för alla. Man tror att
livet är slut. Man känner skuld , jag för att jag inte skjutsade Cecilia. Föreningen arbetar aktivt
med information om rattfylleri i bland annat skolor, på polishögskolan, frivård och nämndemannating. Vi arrangerar temadagar kring alkohol och rattfylleri som jag vill påstå hör ihop. Det är viktigt att rattfyllerister som åker dit utreds ordentligt och att man utreder om dom har problem med
alkoholen. Alkolås skall vara obligatoriskt på alla transportfordon, tycker jag.

Smart är ingen helnykterhetsrörelse. Det är förhållandet mellan bilkörning och alkohol som är det väsentliga. Att
aldrig ta bilen när man inte är nykter. Cecilia dog för en fyllas skull, så onödigt. Skulle föraren ha varit nykter hade Cecilia med all säkerhet levt idag.


Om författaren

Författare:
Anette Lindholm

Om artikeln

Publicerad: 23 jan 2001 10:31

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: