Sierskan på Omberg 2
Vi stirrar oss blinda på sånt som är oviktigt. Bara vara är svårt ångestskapande för vår tids människor. Vad blir kvar när man avstår en massa? Kärleken, gemenskapen, vänskapen.
Singel för evigt?
Vi är nog en hel del som sitter i samma båt. Vi som saknar kärleken men inte riktigt orkar ta tag i det, och som inser att vi kanske varit singlar lite för länge.
Lords sista farväl
"Ett stort underbart hundleende riktades mot mig och jag kände kärleken strömma från honom. Visste han? Det verkade nästan som han välkomnade detta som väntade..."
Vad händer med kärleken i juletid?
Varför slåss vi mer, gör slut mer och bråkar mer i juletid?
