Ni i väst har tagit vår rikedom och stängt oss ute
I Laayune i Västsahara samtalade jag med en ung kille som jobbade på hotellet där jag bodde. Ungefär såhär avlöpte samtalet.
De fördömdas strand
Så kallade vi vår strand. Alla som bodde här befann sig i en slags exil som var mer eller mindre frivillig. Svårast hade nog de som var på flykt ifrån sig själva.
Tant Gussi hade min barndom i glasögonen
"Jag minns tant Gussi. Hon bodde i lärarbostaden under vår egen. Hon hade genomskinliga, snällådriga händer med fingrar som broderier. Runt höger handled rann ett pärlarmbad. Som vita smultron."
Linda Rosing minns Big Brother
"Och här sitter jag nu fyra år senare och tittar och tårarna bara rinner ner för mina kinder. Gud, vad jag saknar alla dessa roliga personer, som jag bodde med i 89 långa dagar."
Jag älskar Norrbotten!
I månadsskiftet april/maj 2005 var jag till Norrbotten för första gången. I juli samma år bodde jag här. Och jag har lärt mig en hel del på de snart två åren som gått…
Pröva att gå i andras skor
Du heter Ola och bodde i Nyköping med barnen Anton och Stina. Ditt liv var fyllt av fredagsmys, datorspel och fiberrika frukostflingor. Allt var bra, tills norrmännen kom farande. De bombade sönder hela Nyköping.
En filmerfarenhet i Metro Manila
I mars 2001 deltog jag och tre andra i ett dokumentärfilmsprojekt på Filippinerna. Vi bodde i staden Metro Manila. Det här är min berättelse om den tiden.