Hej sa jag
I samma hus som jag bodde en indisk familj, mor, far och tre barn. Vi flyttade in ungefär samtidigt och när jag mötte mannen i trappan för första gången slängde jag ur mig ett slentrianmässigt hej.
Ni i väst har tagit vår rikedom och stängt oss ute
I Laayune i Västsahara samtalade jag med en ung kille som jobbade på hotellet där jag bodde. Ungefär såhär avlöpte samtalet.
Tant Gussi hade min barndom i glasögonen
"Jag minns tant Gussi. Hon bodde i lärarbostaden under vår egen. Hon hade genomskinliga, snällådriga händer med fingrar som broderier. Runt höger handled rann ett pärlarmbad. Som vita smultron."
Linda Rosing minns Big Brother
"Och här sitter jag nu fyra år senare och tittar och tårarna bara rinner ner för mina kinder. Gud, vad jag saknar alla dessa roliga personer, som jag bodde med i 89 långa dagar."
Jag gjorde bort mig i skolan
"Häromdagen besökte jag min hemkommun Tyresö, där jag bodde i drygt 25 år. En vanlig Stockholmsförort som är väldigt vacker. Varje gång jag kommer dit så väcks det många minnen, den här gången minnena från den tiden då jag gick i grundskolan."
Försvarstal från en fallen stjärna
"En dag kom det fram en trevlig kille på kvartersbaren i det varma landet där jag nu bodde. Han visade lite vitt pulver som jag skulle dra upp i näsan. Det gjorde gott, sa han."
Metro Manila mitt i Stockholm
I mars 2001 deltog jag och tre andra i ett dokumentärfilmsprojekt på Filippinerna. Vi bodde i staden Metro Manila. Det här är min berättelse om den tiden.
