Varför? Snälla, förklara varför!

Ett brev jag fick av en främling härom natten skickad till fel adress.

"Jag föddes en gång utan att vara välkommen till världen. Min mor ville inte ha mig och min far fanns ingenstans att finna. Jag lärde mig tidigt vikten av att ta hand om mig själv.

Ingen väntade på mig när jag kom hem från lekis och ingen lagade middag klockan sex. Inte heller var det någon som någonsin sa att de älskade mig."

Jag förstod att brevet inte var menat till mig men kunde ändå inte sluta läsa.

"När jag blev nio år så slog hon mig för första gången. Hon kallade mig oförskämd snorvalp när jag undrade varför jag inte fick någonting på min födelsedag som alla mina klasskamrater.

När jag var 10 år så fick jag min första vän, en utvecklingsstörd flicka på 23 år som bodde bredvid oss och fick betalt för att ta hand om mig medan mamma hade besök. Besök som varade sent in på natten."

Jag kom på mig själv med att inte tycka om mannen som skickat brevet och kände avsky inför mig själv vid det erkännandet.

"När jag var 11 år så upplevde jag kärlekens ljuva smärta när en av min moders besök betalat extra om hon lämnade lägenheten i ett par timmar.

Jag var 15 år första gången jag själv tog betalt, 16 när jag första gången tog medicin för att lindra smärtan.
När jag var 18 år var det lika vanligt att de vackra människorna betalade med medicin som med pengar."

Jag la ifrån mig brevet utan att läsa de sista raderna och plockade upp det igen först dagen efter.

"Idag är jag 19 år och jag kommer att ta mitt eget liv. Snälla ring mig. Hjälp mig!"

Sedan följde ett telefonnummer som jag inte vågade ringa förrän en vecka senare.

"Ja hej, du har kommit till Jhonny, jag kan inte svara just nu men lämna ditt namn och telefonnummer så ringer jag upp."

Jag vågade aldrig ringa igen.

Av Tomas Forsman 04 sep 2001 10:27