Min tro kan ingen ta ifrån mig

Jag har ett litet problem. Gud fader allsmäktig, Himmelens och Jordens skapare - är ett alldels för STORT begrepp för mig. Varken min hjärna eller min känsla klarar av att fånga in detta Gudabegrepp. /Talet om den Helige Ande menar jag bara avser Guds Vilja , som delvis kan förstås. / Herren Jesus Kristus är nästan helt tillgänglig för mig sedan tonåren. Jag tycker att vi hållit kontakt genom min bibelläsning varv efter varv av de fyra Vittnena i Evanglierna.Väldigt berikande att läsa att de uppfattade Jesus rätt olika. Att de uppenbart vänder sig till olika publik. Inåt mot judarna eller utåt mot hela romarriket. Så kom Paulus med sitt romerska medborgarskap och vände sig till "hela världen".// I kväll fortsätter kl 1800 SVT serie om Hitoriens Jesus, på den vetenskapliga nivå vi är nu...

#3
Nej missuppfattas vill jag ju inte att närmare förklaringar ska göras, men vad jag förstår så här på avstånd så är det du menar med kärlek något ytterst subjektivt - något som gäller för den som väljer eller försöker välja det synsätt som du beskriver, men vad gäller för de som väljer en annan modell?

Föreställer mej på goda grunder att andra människor gör andra val, och i samband med tankarna kring detta uppstår nya frågor.

Du skriver att "kärlek är det enda som kan omvända en människa" - vad menas med "omvända"? Från vad och till vad?

Ditt påstående att "alla människor har rätt till kärlek" är lite luddigt tycker jag om vi ska jämföra det med hur det ser ut i världen - hur utverkas den rätten, och varför fungerar inte den rätten och gäller för alla människor?

Inte ens FNs deklaration om de övriga mänskliga rättigheterna gäller alla människor - faktiskt exkluderas flertalet från dessa rättigheter.

Du menar att en människa som lever utan kärlek blir förstörd - vad eller vem förvägrar en människa den kärlek den har rätt till?

Vem har makten över kärleken så att den kan delas ut till somliga, men inte till andra?

Mängder av människor längtar dagligen efter kärlek, men få får erfarenheten att få ta emot verklig kärlek - kanske lika få som någonsin kommer att kunna älska...

# 5

Att det är du som skrivit artikeln om något så allmängiltigt som "tro" som du mycket väl vet kan se ut precis hur som helst vill jag på intet vis ta ifrån dej äran av - jag vill bara delge dej en del av de frågor jag funnit vid läsningen av den och vidare kommentarer och tackar naturligtvis för benäget bistånd att få lite klarhet i dessa.

Den första frågan syftade inte heller på mina eller andras tankar - utan på vad som enligt din ide händer med de som valt ett annat förhållningssätt och tro, men i enlighet med den du deklarerat?

Och frågan om vad "omvända" betyder är central då jag är säker på att du har en uppfattning om vad detta ord betyder i de gängse religionernas vokabulär, men som jag förväntade mej ha en särskild betydelse för dej.

Du frågar om jag har något annat förslag på vad kärleken kan åstadkomma,,, och det kan ju hända att jag har, men förstår att jag gör dej besviken då jag tydligt ser att kärleken inte är så odelat positiv i alla lägen då den har lett människor till mycket annat än gott.

Uppenbarligen har du missuppfattat min ambition helt då jag söker en del klargöranden i det du skrivit - nej jag vill bara veta vad din idé har för kvaliteter.

Hmmm,,, eftersom du vet hur världen ser ut, men ändå så säkert påstår att "alla människor har rätt till kärlek" så vill jag bara veta hur denna rätt ska implementeras?

Att människor har rätt att känna kärlek eller hat, att älska eller hata är inget jag ifrågasätter, men att "ha rätt att" är inte samma sak som att "ha rätt till".

Jag kan ju däremot tycka att människor har rätt att känna det dom känner och att dom kommer att göra det oavsett om det är rätt eller ej.

Du ska inte tro att jag inte respekterar att du uppfattar världen så som du gör, men i all den stund du lagt ut en text till allmänt beskådan så borde du av erfarenhet förstått att du skulle kunna få en del frågor och synpunkter och kanske inte bara bli struken medhårs.

Jag vet ju också att tankar av detta slag ofta bärs av känslor och därför är svåra att beskriva, men det borde ändå inte vara skäl nog att inte våga skrapa lite djupare på ytan.

Min fråga om "vem som har makten att dela ut denna kärlek du anser att alla har rätt till" har ett ganska uppenbart svara - vi rår oss i trons och religionernas grumliga vatten och där kan vi få möta vilka demoniska föreställningar som helst - och som du uttrycker det - att det vi själva, så ligger din uppfattning i paritet med min. Du kanske har läst någonstans i mina kommentarer något om att om vi önskar kärlek så måste vi leva den? Eller någon variant men med samma innebörd.

Här säger du något väsentligt "kärlek är att släppa fri" - det påståendet kan man meditera över :- Jag brukar säja att jag älskar med öppna händer - det betyder något liknande. Att "att kunna ta emot kärlek" kan ju även stå som polaritet till ditt "ha rätt till kärlek".

Och inte behöver du be om ursäkt för att jag tycker något är konstigt - om jag ser något som konstigt så framställer jag ibland en och annan undring - hoppas bara du inte är alltför besvärad att bli lite känd på pulsen.

Här har du ytterligare ett klargörande som jag tycker är viktigt "kärlek är förmågan att älska det som lever, människor, blommor, djur och natur" och denna kärlek når en sorts klimax då den flödar ömsesidigt - jag kan kanske glädja dej med att tala om att jag har ibland lyckan att med öppen själ få dela den kärleken med resten av livet, MEN sådant livet nu är ger den kärleken också ett stort lidande...

Jag tror att det finns människor i världen, som kan det här med kärlek mycket bättre än jag. Min ide är att kärleken existerar som en tröst och kommer från en egen inre övertygelse. Därför kan vi ibland i kärlekens namn, även uppoffra oss, ha medlidande med någon vi egentligen kunde hata, för vi vet, att endast kärlek kan lindra smärtan. Hur den inre övertygelsen kommit till, är nog individuellt för var och en. Jag önskade jag träffade fler människor, som pratade om livsvillkor oftare, men så är det inte. Därför kanske jag verkar förmäten, som tar upp ett sånt ämne. .....Då kunde man prata om förlåtelsen också. Att förlåta kan var svårt, även om man vet, att avsaknaden av kärlek, kan göra människor till monster. Att förlåta "Förintelsen" ser jag som omöjligt,även om jag vet, att den skapades av förvirrade hjärnor. Mitt i alltihopa fanns även kärlek och det var det som gjorde, att vissa höll ut, tror jag. Hat är inte kärlek. Man ska akta sig för att hata. Själv är jag tacksam om jag kan känna kärlek. Jag tänker, att vi människor har ingen garanti för någonting, så jag väntar mig inte heller att alltid var lycklig. Det är orealistiskt för mig. Alla religioner i hela världen sägs det ha en gemensam nämnare- kärlek. Det säger väl att kärleken är vida känd över jorden, men den kan uppfattas på olika sätt. I en del fall, kan kärleken uppfattas som dominans och det tror jag ingen blir lycklig av. Jag önskar att alla kunde känna att kärlek är viktig. Då blir det lättare att fria än fälla. Men som du själv säger: "MEN sådant livet nu är ger den kärleken också ett stort lidande..".Så kan det vara.

#9
Citat apropå saknaden efter bekräftelse och kärlek//Det är ett urgammalt behov, som jag ser det och inte särskilt svårt att räkna ut.//sc.

Nej det kan du tycka, men glöm inte att du haft ganska lång tid på dej att formulera denna enkelhet - glöm inte heller då att alla de du talar om som inte vill denna enhetliga kärlekens universalmall som säkert skulle - om den var möjlig frambringa ett ytligt intryck av tillfredsställda myror inte är det svar på frågan om alltings lösning som du föreställer dej för alla människor därför att vi som människor har olika erfarenhet och befinner oss i olika faser i livet...

"Och vadå här i landet"? Var finns det ett land där alla lydigt ställer sej under samma gemensamma nämnare? Alltså om dom inte hotas av att få halsen avskuren, för då är det självbevarelsedrift det handlar om vilken visserligen får många att hänga kvar och sprattla på så gott det går i snaran, men är dom särskilt lyckliga och har fått sin kärleksrätt tillgodosedd? KNAPPAST!

#11
Faller inte hela föreställningen om din enhetlighets betydelse om alla gör olika, då blir det det ju som det är och det var ju inte så bra, om jag förstod dej rätt.
Att du inte ser något konstigt i att vi blir lyckligare om vi blir bekräftade och älskade ser inte heller jag något konstigt i - det platsar helt under rubriken "det självklara" - fast lite konstigt kan jag nog tycka att du kommer in på sex lite nu och då.
Konstigt även denna din självklara inställning att "Sex är väl verkligen något som skapar problem under rubriken kärlek?" vilket jag personligen inte allt vill sätta likhetstecken kring.
Och detta då du samtidigt säjer att det är inte den kärleken du menar - men om vi talar om verklig vidsynt och allomfattande kärlek så vari ligger problemet med sex?

Sedan undrar jag också vad det är för folk du inte har förmåga att bekräfta och ge kärlek till som du möter som du menar "alltid ska gå till ytterligheter när det gäller filosofiska frågor"? Dom birde du snacka lite förstånd med :-

Men - inbegriper inte filosofi viljan att ge sej ut på yttersta grenen med hela avgrunden av svar utan frågor under din själs fallande tyngd så är det väl inte mycket till filosofi?

Och tja - Antingen överdriva eller eller snöpa av, det är frågan som Hamlet inte sa, men frågan är om kärleken är större än människans infama dumhet? Och visst andra får tro vad de tror oavsett dom vill eller ej då jag har en relativ begränsning i att göra något åt det.

Men ha det så bra du med - gärna för jämnan, för som du vet är jag inte varken begiven eller begränsad av judisktkristna högtider...

#13 En fin Påskhögtid till dig evan!

# 15 Vi har olika åsikter och uppfattar livet på olika sätt Bizon. Inget mer med det! Ha en bra påsk du också och våga vägra det du inte tycker är viktigt! Det tvivlat jag inte på att du vågar! Varför ska vi göra saker vi inte känner för? Nu känner jag tex. för fika och en god bakelse med en gammal vän. Då gör vi det!Så mycket gul runt omkring. Köpmännens högtid för kassan!

#16 - Var det en sådan bakelse med gul Marzipan på? - Tänk då på att den lägger sig på "kärlekshandtagen",men ack så god! - GLAD PÅSKDAG till både Dig & Evan!

Janne Boss, känner du till att de kristna, hade fullt upp varje helg i stället för en gång om året. De gjorde inte som judarna, de firade Påsken varje söndag och kallade den "Herrens Dag". Något har förtalt att Jesus var på väg till Jerusalem just för att fira påsken, undras hur pass stor inverkan på den kommande släktet evangeliet haft om han stannat och tagit en fika någon annan stans? Ingen korsfästelse och ingen uppståndelse. Hur som haver till alla troende och er med annat tankesystem GLAD PÅSK!