Kommentarfunktion efterlyses.

Tartyff - Jag funderar på om inte dessa avläggarreligioner till judendomen - kristendomen och islam är tämligen likvärdiga vad gäller att i sin guds namn sprida ond bråd död omkring sej - vad tror du, finns någon avgörande skillnad? Kikar vi på andra religioners anhängare så är det väl inte någon som utmärker sej för att vara särskilt fredlig - hinduer, braminer och buddister för alla krig - möjligen inte direkta religionskrig fast även det förekommer, men i kraft av sin nationalitet. det kristna korstågen var inte så trevliga har jag hört sägas - var det inte en och annan muslim som fick sätta livet till där? En och annan jude ävenledes. Ser vi det lite mer i stort så kanske vi får konstatera att det är människan det är något fel på oavsett - ideologi eller religion tror sej folk kunna övertyga andra människor med våld, och går inte det så av med huvudet bara - helt enkelt bara sjukt!

Ja visst är det så att det varit kristendomen som huvudsak stått för förtrycket sedan medeltiden. Det enda man kan hoppas på är att kunskapsläget och den samlade erfarenheten skulle ge något utslag i anhängarantalet. Bara detta att de kristna statsreligionerna lämnar mattan är ju ett gott tecken - mindre gott är det ju att det kristna ersätts av något annat i religiös väg. Misstänker att det som händer i världen beträffande den muslimska framfarten handlar om rädsla – det märkliga är att det även är en hel del högutbildade i i övrigt sekulära nationer inte tar mer aktivt avstånd från en religion som uppammar våld och uttryckligen används som stöd för detta våld. Det gäller ju alla judiska falanger – det vill säga även kristendom och islam. Nu är det ju även så att många kristna, muslimer och judar är helt reko människor och anser att det som sker i deras religions namn inte egentligen har med religionen i fråga att göra. Det är visserligen sant att många individer som önskar makt i alla tider använt religion som en del av strategin, och att just benägenheten att falla in i den maktlystnes religiöst färgade retorik ligger det lilla människodjuret i fatet. Frågan är om så kallad religionsfrihet är så bra egentligen – genom upplysning och ny kunskap samt inte minst mänsklighetens samlade erfarenhet av det så kallade ”gud” och den verkan denna ”gud” lär ska ha utgjort för olika människor eller/och nationer. Att det vid en enklare analys inte är så mycket att hänga i julgran. Men det gäller nog för religioner så som för andra försök att åstadkomma lite mening i livet – kanske det smärtar för mycket att livet förefaller mest vara en vegeterande verksamhet mellan födelsen och död, och att det inte existerar någon övergripande mening. Ingen annan mening heller mer än den mening vi kan ge vårt eget liv vilken alltid i mer eller mindre hög grad kommer att stå i polaritet mot alla andras mening om meningen – och där står vi… Frågan är om jag inte skulle föredra en gud som satte sej ner här och lärde sin skapelse hur leva livet kärleksfullt – och framför allt omöjliggjorde alla onda handlingar. Som det nu är kan man bara konstatera att den eventuella gud inget annat kan än att möjliggöra allt – ont liksom gott utan åtskillnad och dessutom utan förmåga att värdera och får jag väl hoppas utan att vara medveten om vilket helvete denna stackars gud är upphov till…

Jo då Dag, att universum är stort håller jag villigt med om, och kanske även din egen uppfattning om dess storlek och mångfald skulle se annorlunda ut om du visste hur det verkligen låg till. Men - hoppas jag vi kan vara överens om - att du felaktigt tolkat in någon för mej okänd mening i mitt skrivna - föreställningen om att människan skulle vara "störst i hela universum", vilket är en mej främmande åsikt. Hur som helst med det då det ju är förhållandevis obetydligt vad jag tycker eller anser i det fallet eftersom det är som det är i alla fall. Det jag däremot har pekat på är i vilken mån livet skulle ha en mening eller ej och människans roll i den, där jag som du vet har en del synpunkter. Jag anser till exempel att liv uppstår i universum där det finns de förutsättningar som behövs för att det ska uppstå liv - att det är ett under kan jag hålla med om, och man kan ju även fråga sej varför? Att hela tillvaron är ett under i sej är väl mer ett konstaterande, men på frågan om "varför" finns det många mer eller mindre sanna uppfattningar. Att allt detta skulle vara ett resultat av en kärleksfull guds önskan om att slippa vara ensam i ett tomt intet skulle kunna vara så god som någon :- men jag ser inte så mycket av det kärleksfulla i själva livskonstruktionen så den iden måste jag tyvärr förkasta. Och frågan om att denna gud skulle ha hittat på allt bara för att få något att dela sin ensamhet med så låter det väl knappast helt otroligt, men faller även på grund av att en så pass sällskapssjuk gud ju ändå borde må tämligen dåligt av att se sitt sällskaps lidande och i bästa fall göra något åt det. Nåväl - vi kan ju även laborera med tanken på att allt vi ser är gud och att vi så som varande gud ända sedan livet skapades på olika sätt försökt göra något åt det då dess grundkonstruktion inte varit särdeles gynnsam för varken livet eller kärleken. Vad vi däremot kan se är att livets leda över sina brister och defekter främst representerade av ätandets förbannelse - åldrandet och den ständigt närvarande döden oavsett om energin är oförstörbar eller ej vilket jag i och för sej betvivlar som skapar det ständigt närvarande traumat att tvingas inse att allt snart kommer att tas ifrån oss, visserligen med en lättnadens sista suck för de flesta av oss, men sorgligt ändå då det skulle kunnat vara så mycket trevligare.

DAG / Trots att jag är 71 år så har jag inte hunnit klura ut de frågor o undringar som du har...MEN du är modig som ens vågar nämna en enda siffra som väl för högsta vetenskapen bara är gissningar.

Love me tende #28 Jag tror man måste ta usa med en nypa salt - du vet vilka som befolkade landet - barbarer och bärsärkar som utan skrupler tog för sej det dom kunde ta, plus en dröse religiösa freak som stod i motsatsställning till den i hemlandet etablerade kyrkomakten - kan man vänta sej något annat än en mentalitet a la Tjalle Tvärvigg. Lägger man därtill att en hel del kriminella deporterades eller fick straffnedsättning om dom gick med på deportation... Och så har vi ju alla som jagats av hunger efter mat och mark - det vill säga dom som inte hade kraft nog att hävda sin plats på hemmaplan. Och mitt i allt detta alla frigivna naturaliserade slavar - huva! Kan utgångsläget vara mer komplicerat?

#25 Bizon - "störst i hela universum" - Jag provocerade medvetet. Meningen är att om man kan tänka sig möjligheten av någonting större än människan i Universum, då kommer frågan; hur mycket större? Och när man inser att det kan vara oföreställningsbart mycket större, då skulle faktiskt detta något kunna ha del i skapande av Jorden där vin människor ingår som något nödvändigt. Ungefär som neuron är nödvändiga i våra hjärnor. Man kan tänka sig att hela galaxen är en kosmisk kropp. Kanske har den inte alls problem med sällskapssjuka utan istället är på gång med att foga in sig i ännu större sammanhang. Jag tror på evolution med ett mål. Jag tror på min egen död som när en regndroppe faller ner i havet efter sin kondensation som födelse och luftresan som mitt liv. Jag ser även mig som ett björklöv. När hösten kommer dräneras mitt egot på all livsenergi och blandas och förvaras till nästa vår. Det går också att lämna egot mitt i sommaren, alltså mitt i mitt liv, och redan här bli ett med björken eller havet. Genom död till liv.

Dag #31 Jo visst går det bra att tänka sej allt de där och lite till - det är bara det att jag har ett och annat att tänka, känna och tycka om hela konstruktionen av denna process och infogning i detta något än större sammanhanget - jag lever just för ögonblicket och jag lider med alla som lider och glädjs med alla som om än lika tillfälligt äger lycka. Jag menar att inte ändamålen helgar medlen - alltså att ingenting hur gott det än kan förefalla kan försvara allt lidande på vägen dit - betänk att det ändå bara är jordens lidande vi har en liten aning om - beakta då hela universums lidande som av allt att döma är själva principen för varat - konstigt nog står de flesta ut till ett "naturligt" slut - annars kunde jag tycka att det naturligaste vore att avsluta de hela så snart vi förstått livssvekets hela vidd - alltså någon gång mitt i sommaren enligt din tideräkning ;-

Tartyff #34 Jag ser att du berör den tidiga psykoanalysens och drömtolkningens utmarker Jung, Freud och Reich har jag för mej är några av de gamla i europeisk kultur tongivande på området, men dessa föreställningar är äldre än så - redan i det vi kallar primitiva kulturer har upplevelser av utommedvetande varit en fullt accepterad verklighet. Inom kvantfysiken pratar man bland annat om "mesoner" små energiladdningar som möjligen skulle kunna överföra information från individer, materia, mellan arter, och kanske även lagra och överföra information/kunskap/erfarenhet genom hela icke artsspecifika populationer. Jung talade om något han uppfattade som en gruppsjäl som i kvantfysiken kan sägas få en förklaring och en än vidare betydelse. har du hört om fenomenet "Den hundrade apans syndrom"? Eller den intressanta iakttagelsen om elektroners "spinn" - rotationsriktning som kan påverkas över långa avstånd / genom att ändra den ens tvillingelektronen ändras även den andra fast dom inte alls har kontakt med varandra. I politiska samanhang talar man om folksjälen, srömningar i folkhavet och "rörelsen" inom socialdemokratin, vilket ungefär refererar till föreställningen att något tidigare omedvetet kokat ner till ett aktivt medvetande bland folk i allmänhet. Något som politiker med lite fingertoppskänsla kan göra sej till uttolkare av och därmed vinna röster. I fråga om en del tänkare som Rudolf Steiner och kosmologen Martinus föreställer jag mej rimligen inte empiriskt kunna ha det vetande dom presenterat, men genom att vara i kontakt med ett större och mer övergripande medvetande möjliggjort ett medvetande även på logisk och tankenivå. Jag brukar kalla detta fenomen för ingivelse och även om alla människor mer eller mindre har förmågan att länka till detta medvetande så är den mer utvecklad hos vissa individer och möjligen rent underutvecklad hos andra. Detta fenomen kan möjligen även ge en förklaring till vad så kallade medier upplever och kan förmedla om sådant som dom inte kan ha en aning om, men som många som utsatt sej för en dylik konfrontation trots misstro ändå tillstår innehåller sånt som inte går att förklara med en aldrig så välvillig slump.

#33 Bizon Det Livet längtar efter kan vara värt det lidande som liv måste utstå för att nå det efterlängtade. Det handlar inte om valmöjligheter. Vissa saker måste utstås, som t.ex. moderns och barnets smärta då barnet föds. --- Det kan verka som om lidande vore ett slags grundtillstånd i Universum. Men jag tror att Liv bortom tid och rum är urtillståndet som allt kommer ur och allt även längtar till. Rent Liv som ett medvetslöst enhetstillstånd, ett rent Vara. Alltså skulle längtan vara det som genomsyrar Universum och lidandet en följd av längtan. Jag ser Big Bang som en störning i Ren Livsenergi. Något avsplittrat som drivs av längtan att återförenas med helhetens urtillstånd. Det rena Varat. --- Jag inser att allt jag skriver här kan vara projektioner av mitt eget psyke. Samtidigt som det i sig inte innebär att det som gäller mig inte också kan gälla hela Universum. Jag är trots allt skapad av Universum.

#36 Peter Pan fick tanken direkt att du är förmodligen utbildad fysiker som också kanske brottas med olösta gåtor. Det jag skrev i min inledningen "det finns inte någon död" är en blandning av vetenskapligt rön och min förnimmelse hur mina hjärvindlingar får ihop det, alltså hur man kan tänka med stöd av det fakta man finns till hands i vs med förnimmelse med det parapsykologiska som jag har läst spaltkilometer om men inte direkt igår" utan för många herrans år sedan, men minnet är gott så jag minns en hel del fortfarande av det. Det fina med min hypotes är att vi kan varken bevisa eller motbevisa den, lika lite som vi kan göra något konstaterande om strängteorin som låter spännande iaf om den blir bekräftad som ett faktum. Jag vet något som inte Einstein tog upp parallellt angående att ljuset har snabbast hastighet" men jag vet något som är miljoner gånger snabbare, alltså som han missade i sin teori.