Rapportera inlägg

Valt inlägg:

Ja visst är det så att det varit kristendomen som huvudsak stått för förtrycket sedan medeltiden. Det enda man kan hoppas på är att kunskapsläget och den samlade erfarenheten skulle ge något utslag i anhängarantalet. Bara detta att de kristna statsreligionerna lämnar mattan är ju ett gott tecken - mindre gott är det ju att det kristna ersätts av något annat i religiös väg. Misstänker att det som händer i världen beträffande den muslimska framfarten handlar om rädsla – det märkliga är att det även är en hel del högutbildade i i övrigt sekulära nationer inte tar mer aktivt avstånd från en religion som uppammar våld och uttryckligen används som stöd för detta våld. Det gäller ju alla judiska falanger – det vill säga även kristendom och islam. Nu är det ju även så att många kristna, muslimer och judar är helt reko människor och anser att det som sker i deras religions namn inte egentligen har med religionen i fråga att göra. Det är visserligen sant att många individer som önskar makt i alla tider använt religion som en del av strategin, och att just benägenheten att falla in i den maktlystnes religiöst färgade retorik ligger det lilla människodjuret i fatet. Frågan är om så kallad religionsfrihet är så bra egentligen – genom upplysning och ny kunskap samt inte minst mänsklighetens samlade erfarenhet av det så kallade ”gud” och den verkan denna ”gud” lär ska ha utgjort för olika människor eller/och nationer. Att det vid en enklare analys inte är så mycket att hänga i julgran. Men det gäller nog för religioner så som för andra försök att åstadkomma lite mening i livet – kanske det smärtar för mycket att livet förefaller mest vara en vegeterande verksamhet mellan födelsen och död, och att det inte existerar någon övergripande mening. Ingen annan mening heller mer än den mening vi kan ge vårt eget liv vilken alltid i mer eller mindre hög grad kommer att stå i polaritet mot alla andras mening om meningen – och där står vi… Frågan är om jag inte skulle föredra en gud som satte sej ner här och lärde sin skapelse hur leva livet kärleksfullt – och framför allt omöjliggjorde alla onda handlingar. Som det nu är kan man bara konstatera att den eventuella gud inget annat kan än att möjliggöra allt – ont liksom gott utan åtskillnad och dessutom utan förmåga att värdera och får jag väl hoppas utan att vara medveten om vilket helvete denna stackars gud är upphov till…

Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?