Jag vill längta efter Julen

Tänkvärd som alltid! Jag har ett väldigt kluvet förhållande till julen.Det blev inte firat så mycket i fosterhemet.Den gamle söp sig redlös o satt o sov i det enda rummet medan
tanten låste in sig i köket. Oftast hade han fått med sig en gran hem men sedan berodde det på hur mycket de bråkade o hur fort han blev full ifall den blev klädd eller inte.Presenter fick jag men bara nyttiga.vantar,strumpor o sånt i grått omslagspapper.O eftersom det bara var vi 3 i den lilla ettan var det tyst flera dagar i rad.Den första egna julen som jag skrivit om på Sourze redan 2003. Länk: sourze.se På många sätt var det en harmonisk jul. Så mötte jag då Rolf o i hans kristna sekt var julfirandet blasfemi.Helt rätt enligt bibeln: man firar inte en judes födelsedag med att äta orent griskött!Julen är ju helt riktigt en gammal nordisk fest :midvinterbloot o grisen är vår egen Särimner som finns på det dukade bordet i Valhall.Liksom i alla andra länder som byter religion behåller man ofta de religiösa festerna o bara döper om dem men är man bokstavstroende så är det naturligtvis en stor synd.Faktum var att det enda seriösa förhållande Rolf hade haft före mig stupade på att han förbjöd julgranen: Jag erbjöd mig att hålla sådan vidskepelse borta ur våra liv.Så de första 10 åren firade vi ingen jul alls.Jag hade gärna firat midvintern men jag väntade in barnen.Då de började dagis o skolan fick han först rucka på julklappsförbudet.Efter ytterligare några år var det julgranen som åkte in o nu utbröt ett paketeringsraseri hos mig som inte lagt sig ännu.Någon får "grovpaketera" åt mig:jag väljer olika papper o snöre i olika färger till varje paket.Sedan sitter jag där o klistrar på hjärtan,små pärlor,rosetter ,tomtar o annat vackert. I bland har det jag slagit in i varit dyrare än innehållet Nu när jag har barnbarn har det blivit ännu värre.Nu firar vi inte jul när andra gör det för i alla år har Rolfs församling träffats o haft gudstjänster över julhelgen så vi firar ofta en vecka innan.Forts

Men seriöst Janne o Birgitta:jag gillar inte heller att börja med julen nu.

Jo Janne men jag tycker inte de kristna ska "stjäla" den helg som alltid varit midvinterblot.De kan fira Jesus födelse på våren för det påstås att han föddes då.Några källor nämner mars:andra april.Men absolut inte december.Asagudarna är faktiskt vår urbefolknings religion.Man behöver inte plagiera just den helgen.Vi har flera mellanöstern-religioner här nu men judarna firar på sina tider o muslimerna har inte tagit över vår fastetid till sin Ramadan.Där handlar det om etik tycker jag .

Inför min slutexamen satt jag en midsommarafton i Finland Helsingfors och gick igenom min uppsats i religions-sociologi.Det var fint på alla sätt. Professorn hade tre vinflaskor på gång. Då han somnade i soffan tippade jag omkull honom och åkte hem till Umeå.Efter en vecka kom ett snyggt o värdefullt papper.

Hade jag själv varit kristen så skulle jag velat fira den helgen i stila eftertanke och man skulle samlas o prata om hur vi förvaltar Guds bud och Jesu budskap i dag.En eftermiddag skulle jag viga åt den kristna historien för de unga .Jag skulle välja 3 dagar i övergången februari/mars:en trolig tid för Jesu födelse.Några timmars uppläsning ur Höga visan och dagen därpå ur predikaren.Börja o sluta de 3 dagarna med några av våra vackraste psalmer.Samlingarna skulle kunna ske i kyrkor i större städer o i enklare bönehus eller hyrd lokal där man är färre. Det är mitt koncept om jag vore kristen.Vill man sedan fira blot eller bara tomtejul kan man väl det oxå?

Birgitta / Helt riktigt, tycker jag. Julen vill man längta efter. Personligen längtar jag efter barndomens jular med massor av snö. Särskilt minns jag mors bestyr med julkorven som skulle tillverkas och den torkade fisken som fick skjutsas hem från affären med spark. Fisken skulle sedan blötläggas och få vattnet i baljan regelbundet bytt. Förberedelserna var själva julen. När aftonen väl var inne så gick den så rasande fort och vipps var julen över ... Så känner jag än i dag - det är första advent som betyder mest för mej. Att tända ljusen i fönstret för första gången plockar fram samma förväntan som den jag upplevde i skolan som barn. På lördagarna under advent använde vi "Roliga Timman" till att tända ljuset och fantisera om det underbara som skulle komma ... Håller faktiskt med dom som säger att det inte är målet som är huvudsaken, utan vägen dit.