Film är bäst på bio?

Har du cyklat en halvmil i februari till biografen för att se Abbott och Costello från en träbänk så nära den stora rödvarma kokskaminen som möjligt? Då vet du kanske mera om kyla kontra värme än om filmklassiker. Min bio på 50-talet fanns i Folkets Hus i Upplands Väsby, i trähuset på åsnacken högt över samhället. Byggt i kanten av Folkparken, med en betongtrappa ner mot Kullavägen. Falurött med vita fönsterbågar och knutbräder, Väsby Folkets Hus, samlingslokal för den genomsnittlige väsbybon. Huset byggdes av frivilliga på fritid från arbetareföreningarna på orten vid Svenska Metallverken. Eller från Optimus, en gång störst i Sverige på Primus fotogenkök och som också tillverkade vårt världskända hänglås.

Innanför stora samlingssalen fanns en hygglig biografprojektor som kastade tidens kultur- och nöjesfilmer genom ett litet fyrkantigt hål i väggen, tvärs över salongens bänkar på trägolvet och mot den stora duken på kortväggen. Från träbänkarna avnjöts matinéfilmer som "Barnen från Frostmofjället". Eller Tarzan med sina apkompisar som var roligare än den där Jane som han pussades med då och då. Efter en sväng i närområdet med lämplig lian.

Zorro i original med den ständigt spritosande Eroll Flynn - nåja, spritdoften nådde sällan till Väsby FH-bio. Flynn gjorde en underhållande Robin Hood och man ska inte glömma "Slaghöken", hans medeltida pirathövding gjord 1940. En klassisk actionscen är när han har brått ner från stormasten och hugger in kniven i seglet och åker ner mot däck hängande i i knivens grepphandtag. Ett knastrande rivljud uppstår när kniven skär igenom tyget. Och vår hjälte står strax på däck redo för nya nappatag. Och de hårt rullade biobiljetterna gör kometeffekter när de kastas upp i ljuset från projektorn när scenerna blev för sega...

Ibland fick 12-åringen följa med någon vuxen på kvällsföreställning av "Moln över Hellesta" eller någon obegriplig Bergmanfilm. Man kom in om parkföreståndare Alfredsson tittade bort eller var på särdeles gott humör. Annars gällde 15 år stenhårt.

Sist vi var på bio, lilla frun och jag, gällde det ABBA-filmen som nyss kommit. På närområdets stora nyrenoverade biograf med en underbar ljudanläggning råkade vi ut för dom vanliga vandalerna. De som går omkring, sitter och prasslar och snackar högt om det de ser på duken - de tror väl inte sina ögon, stackarna. Ber man dem i vänlig ton att "knipa käft för helvete" kan det gå illa. Stryk ska den ha som kränker deras förtjusande personligheter med en stilla begäran om vanligt vett och etikett.

Sedan dess har vi inte varit på bio, lilla frun och jag. Film är bäst i TV. Och så slipper man stryk. Men vi har ett gäng filmkanaler i TV:n. ABBA-filmen gick förresten nyss i repris. En kalkon? Vi tyckte om Mamma Mia när den var ny.

Visste du förresten att ABBA övade på sin Waterloo i Upplands Väsby Folkets Hus inför Melodifestivalen i Brighton 1974? Nu vet du.

Av Lennart Lundwall 12 feb 2013 06:00