Jag betalade till ALFA-kassan i onödan

Jag är arg, sådär arg som små barn kan bli när de skriker vilt och kastar saker i förtvivlan över att något är fel. Exakt så känner jag mig nu, och maktlös... mot myndigheter och ALFA-kassan som skickar mig papper efter papper fyllda med paragrafer om vad som gäller.

Jag skall börja från början.

I tjugo år jobbade jag i en el-affär, och betalade in stora summor pengar till ett fackförbund jag aldrig någonsin använde. En dag sade jag upp mig från avtalet, men fick en straffavgift för att jag inte sade upp mig på "rätt sätt". Det är extremt lätt att gå med i dessa kassor, men segare än Karlssons klister att ta sig ur. De håller fast en med näbbar och klor, öser över en papper.

Nåväl, 2003 födde jag min äldsta son, 2005 min dotter, och 2007 när jag var på väg ut i yrkeslivet kom en liten överraskning i form av Hampuz som nu är tre år. Mellan varje barns födelse har jag gått arbetslös några veckor, och sökt jobb som man ju måste höggravid.

Eftersom jag haft förmånen att ha min mamma hemma när jag var liten ville jag ge samma sak till våra barn, och vi har levt på existensminimum under många år av den anledningen

2009 tog jag mig till arbetsförmedlingen samma dag som föräldrapenningen tog slut, och möttes av en massa olika papper som skulle fyllas i. Jag gick med i ALFA-kassan för att de verkade humanare än andra. Lite som att använda grön el.

Efter att ha sökt över hundra olika jobb där ingen svarade på mina ansökningar, bestämde jag mig för att studera och ringde till ALFA- kassan för att fråga hur det påverkade mitt läge hos dem. "Du betalar in till oss under studierna, sedan anmäler du dig hit första dagen du blir arbetslös för att få ersättning" var svaret jag fick.

Att plugga gör ingen rik, det vet alla. 3 700 kronor i månaden var mitt studiebidrag på. Av dem ville ALFA-kassan ha en grundavgift på 147 kronor och en arbetslöshetsavgift på 150 kronor 297 kronor. Från början kostade det 360 kronor, men det sänktes efter några månader efter beslut av regeringen.

Samma dag som min skola slutade anmäler jag mig till arbetsförmedlingen, och får hem ett papper från ALFA-kassan någon dag senare. Jag fyller i alla uppgifter och skickar tillbaka det. En vecka senare får jag ytterligare ett brev där de ber om mitt studieintyg, som jag på eget bevåg redan skickat. Ytterligare en vecka senare kommer ett brev hem fyllt av paragrafer som gör mig alldeles snurrig. Det jag förstår efter att ha läst brevet flera gånger är att jag trots mina inbetalningar inte får en krona mer än om jag struntat i att vara med i kassan! Jag blir så j-a ARG! Varför fick jag ingen information om det här?

Ännu en underlighet är att ALFA-kassan fortsätter mina arbetslöshetsdagar där de slutade för ett år sedan, det vill säga på dag 219 av 300. Nu undrar ju jag naturligtvis vad som händer dag 300? Åker jag ut i nada då? Och vem i helvete kan leva på 288 kronor per dag?

Jag vill ha ett jobb, inga ynka bidrag som förminskar mig som människa. Allt det här får mig att ännu en gång fundera på att öppna egen firma och strunta i alla underliga paragrafer som fyller min mejl och postlåda.

Jag har full förståelse för att arbetsgivarna backar när de läser att jag har tre små barn antagligen blinkar VAB-lampan intensivt i deras huvuden, men det finns faktiskt en pappa med i bilden som blir fruktansvärt irriterad av faktumet att han inte räknas. Nuförtiden är de flesta män fullt införstådda med att barn kräver både tid och plats i livet. Förresten har jag märkt att de papper vi får från skolan bara innehåller en rad för vårdnadshavares underskrift. Även där ratas papporna.

Varför är det så här?

Av Anitha Östlund Meijer 12 maj 2011 09:22