Törs vi tillåta privatägd kärnkraft?

Privata aktörers främsta intresse är vinst. Ibland är detta vinstintresse dessutom kortsiktigt. Att göra en väldigt stor vinst på kort sikt kan för dem ofta vara mer intressant än att bygga en stabil, långsiktigt vinstgenererande verksamhet. Detta är väldigt farligt när det handlar om verksamheter som kan ställa till med stor skada ifall den fallerar.

Privata aktörer har flera olika sätt att öka vinsten. Ett sådant är att tumma på säkerhet. Ett annat är att underbetala och köra slut på anställd personal vilket leder till minskad lojalitet, minskad kompetens och ökad risk för misstag, maskning och sabotage. Även detta kan leda till säkerhetsrisker.

För att komma förbi lagar som ska skydda säkerhet och personal använder sig privata aktörer bland annat av lobbying. På så sätt kan de kringgå demokratin och ändra lagar till sin förmån. Med en tillräckligt stor kortsiktig vinstmöjlighet kan det till och med löna sig att helt enkelt bryta mot lagen. Detta gäller särskilt då lagar är för tandlösa så att straffet understiger vinsten.

När de privata ägarna är utländska har de mindre intresse av landets militära säkerhet. De kan till och med ha motsatta intressen vid en konflikt. Detta är förstås extra riskabelt när känsliga funktioner, som till exempel elproduktion, ägs av utländska intressen.

Verksamheter, som till exempel kärnkraft, vilka innebär stora risker för befolkning och miljö bör ägas av staten, det vill säga av oss själva. Privata intressen kan inte garantera den säkerhetsnivå som krävs vid sådana verksamheter och har kanske inte ens något intresse av detta.

Av Erik Ejdeholm 22 mar 2011 21:43