Ta makten över din hjärna

"Våra åsikter och attityder, om allt ifrån våld i hemmet, drogmissbruk, skilsmässor och moderskap till invandring och etniska grupper är noga manipulerade av beslut som fattas bakom kulisserna."

Psykologen Bill O Brien har sagt att det mest outforskade området i världen är utrymmet mellan våra öron. Ett flertal studier visar att den mänskliga hjärnan är betydligt mer avancerad än man länge trott. Den kan absorbera alla typer av material som matas in på rätt sätt och vid rätt tidpunkt.

Tidigare trodde man att hjärnan blev mer rigid ju äldre vi blev. De senaste decenniernas forskning visar dock att hjärnan aldrig slutar att förändras och justeras. Den länge utbredda uppfattningen att hjärnceller inte kan nybildas har visat sig vara falsk. Faktum är att vi dagligen får tillskott av nya friska hjärnceller som dock dör om de inte hittar något arbete att utföra.

Lärande är något som kan definieras som förmågan att skaffa sig nya kunskaper och färdigheter genom instruktion eller erfarenhet medan minne är den process genom vilken kunskap behålls över tiden. Hjärnans förmåga att förändras via inlärning beror på dess plasticitet, det vill säga formbarhet.

Eftersom flödet av information aldrig upphör och vi till följd av detta också lär oss nya saker hela livet måste hjärnan ständigt omforma och anpassa sig efter informationen som mottas. Hjärnan är alltså formbar under hela livet och dess funktionella och strukturella utseende präglas följaktligen av informationen den mottar, behandlar och skickar ut. Det här har visat sig vara både en välsignelse och förbannelse.

Fördelarna är uppenbara: hjärnan är tack vare sin flexibilitet och utvecklingsförmåga ett underbart instrument som hjälper oss i flera avseenden. Människan kan under rätt betingelser utveckla fantastiska färdigheter som blir berikande för både henne själv och andra. Hon kan också acklimatisera och anpassa sig till många olika miljöer och omständigheter.

Nackdelen är att vår känslighet och vår påverkbarhet för yttre stimuli kan användas mot oss eftersom de inte alltid är av godo eller direkt skadliga. Redan under 60-talet så gjorde professor George Gerbner vid Annenberg School of Communications vid Universitetet i Pennsylvania studier som visade på att tv:n har långtgående uppenbara effekter på vår världsbild och att mycket tv-tittande har större inverkan på hur vi uppfattar tillvaron än vad vårt dagliga liv i samhället har.

1971 gjorde Professor Herbert Krugman en studie som visade att det bara tar 30 sekunder innan vi hamnar i ett slags hypnotiskt tillstånd efter att ha slagit på tv:n och att vi inte analyserar informationen som tas in. Det här hänger ihop med att den frekvens som tv-bilderna ligger på är nära det stadium vi upplever under hypnos. Vi slappnar av och stänger av den analytiska, vänstra delen av hjärnan varpå frontalloben får allt mindre kontakt med resten av hjärnan så att vi blir mer mottagliga för suggestion och oftast okritiskt tar in den information vi delges.

Dr Aric Sigmans briljanta bok Remotly Controlled från 2005 visar på hur inte minst barnen påverkas och skadas av televisionen. Sigman skriver om hur frontalloben, vilken är en viktig del av hjärnan som ser till att självkontroll, moral, och uppmärksamhet planeras och organiseras, förändras när vi tittar på tv. Han menar att frontalloben framförallt i barndomen kan skadas genom tv-tittande eftersom den är i en ständig fas av utveckling ända fram till cirka 20 års ålder.

Ett barn bränner också färre kalorier genom att titta på tv än att bara sitta och göra ingenting. Tv -tittande gör oss överviktiga, mer benägna för diabetes, hjärtinfarkt och cancer, hävdar Sigman. Det har också visat sig att länder som till exempel Bhutan sett en plötslig ökning av våldsbrotten sedan tv införts, berättar Sigman och citerar även en stor studie i Journal of American Medical Association som visar att:

"Om tv-tekniken hypotetiskt sett aldrig hade utvecklats skulle det idag vara 10.000 färre mord 70.000 färre våldtäkter och 700.000 färre skadliga angrepp varje år i USA. Våldsbrotten skulle vara hälften av vad de är idag."

Effekterna är mätbara och långvariga, menar Sigman och förklarar vidare:

"Om någon uppfann ett instrument anpassat för att arbeta mot det som upprätthåller och förbättrar vårt samhälles lycka kunde ingenting vara mer effektivt än tv."

Sigman skriver även om hur tv skapar stereotyper av människor i till exempel tv-såpor där barn i skilda eller separerade familjer är lyckliga och välanpassade. Människor som har gått igenom en verklig skilsmässa känner annorlunda och studier om de långsiktiga effekterna av skilsmässor på barn målar en helt annan bild, menar han.

Sigman hävdar att televisionen används som ett instrument för social kontroll och formande av människors tankar. Reklamteknik används inte bara under reklamavbrott för att sälja produkter, den används också för att förändra hur vi tänker och känner om problem i vårt samhälle. Tv är det bästa sättet att övertala dig att köpa "rätt" värderingar menar Dr Sigman och skriver klarsynt att:

"Idag är vi översköljda av det mest effektiva medel för social ingenjörskonst som någonsin har planerats. Våra åsikter och attityder till allt från våld i hemmet, drogmissbruk, skilsmässor & moderskap till invandring och etniska grupper är noga manipulerade av beslut som fattas bakom kulisserna."

Slutsatsen av studierna är tydlig: Om du vill vara friskare och gladare så minska ner på tv-tittandet. Många missförhållanden och konsekvenser som kan hänföras till tv:n kan minskas dramatiskt eller helt elimineras genom att kontrollera hur mycket och vilken typ av tv-program vi tittar på.

Det här gäller särskilt för små barn, förklarar Dr Sigman vidare. American Association of Pediatrics rekommenderar att barn under två års ålder inte bör titta på tv överhuvudtaget och att inga små barn någonsin borde ha en tv i sovrummet.

Därmed inte sagt att allt som visas på tv är skadligt och att tv:n i sig är något dåligt. Televisionen är ju en genialisk uppfinning och precis som allting annat kan den användas på ett bra eller dåligt sätt. Även om det mesta som visas är smörja och mycket av det syftar till manipulation finns det förstås alltid guldkorn också. Ju större självkännedom och ju mer intelligent tittaren är desto bättre blir förhoppningsvis urvalsproceduren också.

Professor Howard Gardner vid Harvard University talar om att vi har olika typer av intelligens:

• Lingvistisk intelligens – Vår förmåga att läsa skriva och kommunicera med ord.
• Logisk intelligens – Vår förmåga att analysera och kalkylera.
• Musikalisk intelligens – Vår förmåga att skapa och framföra musik.
• Spatial/Visuell intelligens – Vår förmåga att skapa och navigera etcetera.
• Kinetisk eller fysisk intelligens – Vår förmåga att dansa, utöva idrott, operera etcetera.
• Interpersonell intelligens – Vår förmåga att relatera till andra.
• Intrapersonell intelligens – Vår förmåga till självkännedom och självinsikt.

Den intrapersonella intelligensen visar sig bland annat genom vår förmåga att kommunicera med vårt undermedvetna på ett mer medvetet sätt så tillvida att det öppnar upp för sidor och insikter hos oss själva som annars förblir okända för vårt medvetna jag men ändå påvverkar oss i vårt dagliga liv. Den bidrar även till att vi utvecklar vår intuition.

Ju mer självinsikt vi har, desto mer är vi också i kontakt med oss själva och varför vi reagerar eller gör på ett visst sätt. När vi börjar arbeta mer medvetet med att öka vår självkännedom blir vi också mer medvetna och uppmärksamma på hur vi interagerar med och påverkas av vår omgivning. Då blir det också lättare att välja bort sådant som manipulerar och skadar oss till förmån för sådant som befrämjar och berikar oss under vår resa genom livet.

Det finns ytterligare intelligenser inom människan varav en av de allra viktigaste och mest avgörande för vår framtid sannolikt blir hur väl vi lyckas förvalta vår förmåga att länka samman de olika mångfacetterade aspekterna av vår fantastiska hjärna med att lyssna till vårt hjärtas visdom. Det som vissa valt att kalla för vårt "högre jag" eller till och med "själens röst".


Källor:

www.thelearningweb.net
www.aricsigman.com

Scen ur filmen Network:



Alan Watt om hur tv och andra medier programmerar folk:

Av Michael Delavante 03 aug 2010 09:56