Svensk kultur har obefogat dåligt självförtroende

Här om dagen så skrev jag en debattartikel på Netopia om hur ungdomsjobben skapas på nätet: Det är IT-politiken som skapar ungdomsjobben. I en kommentar till denna artikel så frågade Teaterförbundets ordförande och talesperson i nätverket Kulturskaparna, Anna Carlson, en rad intressanta informationspolitiska frågeställningar. Bland annat undrade hon hur Ung Pirat ser på kulturens möjligheter i det stundande och framtida informationssamhället. Vi ser kulturens möjligheter som mycket goda och de som är intresserade av kultur bör glädjas över utvecklingen.

Vi kan redan nu se att marknaden är i färd med att lösa frågan om hur kommersiellt intressanta kulturyttringar kan finansieras utan monopol på exemplarframställning. Tydligast syns det inom musikbranschen, där den totala marknaden växer medan skivförsäljningen sjunker. Att publiken gått över till att betala för konserter istället för skivor, gynnar artisterna som får en betydligt större del av kakan än tidigare. Det gynnar dessutom många mindre band som ändå aldrig tjänade några större summor på skivor.

Den riktigt intressanta trend som vi nu ser inom de branscher som helt dominerats av exemplarförsäljning är crowdfounding. I princip släpper kulturarbetaren ett verk och uppmanar den publik som gillar det att finansiera produktionen av nästa verk, som då också kan släppas fri. TV-serien Pioneer One är ett exempel på en sådan produktion där tittarna finansierar fler avsnitt, den har cirka en halv miljon tittare och det verkar gå alldeles lysande.

Sedan har vi den offentliga sektorn, det finns idag tusentals kulturarbetare som uppbär lön från staten, landsting eller kommuner. Dit hör anställda vid och entreprenörer för statliga scener, länsteatrar, Sveriges Television, Sveriges Radio, musik- och konsthögskolor, lärare i estetiska ämnen, enskilda konstnärer med inkomstgaranti och så vidare. Dessa kommer finnas kvar i framtidens samhälle, och det är troligt att denna sektor kommer växa i takt med ett ökande kulturintresse.

Det verkar finnas ett dåligt självförtroende inom kultursfären som yttrar sig som en tro på snar undergång. Det är obefogat, kultur är viktigt för oss människor och i takt med att samhället utvecklas ekonomiskt frigörs mer tid till kultur och nöje. Däremot förändras kulturkonsumtionen ständigt i ett allt mer dynamiskt samhälle, vilket ställer nya krav och skapar konflikter med gamla marknadsmodeller. Förändring skapar en förståelig oro, men förändringen är bra och utvecklande.

Avslutningsvis är de modeller som växer fram nu mindre beroende av jätteföretag, vilket skapar nya möjligheter för kulturarbetare och ger större och mer blandat utbud för kulturintresserade. Studier visar på att Svenskarnas kulturkonsumtion aldrig har varit så hög som den är nu och den fortsätter att öka. Kulturutbudet ökar och blir allt bredare. Resurserna till kultursektorn blir på flera områden större. Framför allt tillgängliggörs kultur på nya sätt genom internationalisering och teknisk utveckling. Den som gillar kultur borde ha svårt att ogilla den framtiden. Ung Pirat vill gärna föra en fortsatt dialog med teaterförbundet, för även vi inser att det här är komplexa frågor som tåls att vrida och vändas ifrån olika perspektiv.


Följ ungdomspartiledarnas debatt på Sourze här

Av Stefan Flod 01 jul 2010 10:37