Kvinnors företagande ger fler jobb

Sverige har ofta varit ett land som gått före i frågor kring likabehandling av män och kvinnor. Det betyder dock inte att allt är bra och att vi nu kan luta oss tillbaka och vara nöjda. Arbetsmarknaden är fortfarande till stor del uppdelad i manliga och kvinnliga sektorer. Och kvinnor väljer oftare att ta ett lönearbete än att starta eget. Det innebär att kvinnor får mindre makt och inflytande och kvinnors ägande släpar efter. För att kvinnors ställning på arbetsmarknaden ska stärkas krävs därför att fler kvinnor vill bli företagare.

Många kvinnor jobbar idag inom den offentliga sektorn och gör ett fantastiskt arbete. Där finns stor kompetens. Men vi skulle kunna använda denna kompetens bättre än vi gör idag. Genom att bryta upp monopol inom vård och omsorg kan fler kvinnor få ökade möjligheter att starta, driva och äga företag. De kan också utveckla fler tjänster och produkter inom välfärdssektorn. Många av de här tjänsterna kan också exporteras. Vi behöver ta vara på all innovationskraft som finns inom välfärdsområde i Sverige, både för att utveckla Sveriges ekonomi men också för att stärka kvinnors ställning.

Idag driver 5 procent av kvinnorna i Sverige företag, men så mycket som 22 procent av kvinnorna skulle vilja driva eget företag. Att ge utrymme för människors kreativitet och förbättra villkoren för företagare är att skapa förutsättningar för fler jobb och en god svensk välfärd. Den låga andel kvinnor som idag driver företag vittnar om att hindren för att starta företag upplevs vara för stora.

Sverige har under lång tid haft en socialdemokratisk regering som underskattat betydelsen av entreprenörskap. Stopplagar inom vårdsektorn som är en starkt kvinnodominerad sektor har hindrat privata sjukhus och vårdcentraler från att ta sig in på marknaden. Stopplagar har också hindrat kvinnor som efter mångårig tjänstgöring önskat att starta egen verksamhet inom denna bransch. Detta är ett exempel på hur kvinnors kompetens gått förlorad och hur kvinnors karriärmöjligheter försvårats. Alliansregeringen har nu ändrat på detta genom att ta bort stopplagarna och öppnat upp för möjligheten att driva egna företag inom vårdsektorn. Avknoppning av verksamhet inom vård- och omsorgssektorn bör även fortsättningsvis uppmuntras och entreprenörskap bör ingå som en del i verksamhetsutvecklingen inom offentlig sektor.

Även kvinnliga företagare drabbas av det stora antal regler som andra småföretagare ser som hinder för utveckling. Därför är det nödvändigt att se över alla de regler som hindrar att fler kvinnor startar företag. Socialförsäkringarna har under lång tid varit ett hinder för många kvinnor att våga satsa på eget. Vågar man bli förälder som småföretagare? Ja, detta är något som vi i alliansregeringen tagit tag i och från den 1 juli har vi en ny lag som tar upp trygghetssystemen för företagare. Tidigare har man bara haft ett år på sig att starta upp innan man mist sin gamla sjukpenninggrundande nivå. Det påverkar ersättningsnivåerna om man blir sjuk eller föräldraledig under uppbyggnadsskedet. Det tyckte vi var en kort tid och förlänger därför tiden till två år. Det blir nu också en rätt till högre tillfällig föräldrapenning än idag, för vård av barn. Företagare får därmed mer jämlika förhållanden med en anställd. För att en företagare ska kunna få arbetslöshetsersättning krävs det idag i princip att han/hon lägger ner företaget helt och hållet. Detta ändrar vi nu så att man kan få ersättning så länge ingen verksamhet sker i företaget. Allt detta tror jag kommer göra så att fler kvinnor vågar starta eget.

Med fler kvinnliga företagare kommer det också att skapas många nya arbetstillfällen. För såväl kvinnor som män. Politiken måste därför fortsätta i en riktning där hinder för företagande minskas. Fler kvinnliga företagare kommer också i längden att leda till en bättre jämställdhet på arbetsmarknaden. Bättre företagsklimat kan alltså minska arbetslösheten, förbättra ekonomin och öka jämställdheten samtidigt.


Följ jobbdebatten på Sourze här

Av Désirée Pethrus Engström 01 jul 2010 10:59