Hungerstrejk i bröllopsyran

Kakor till folket i form av folkfest. I dagarna hundra snart ha vi fyllts av bröllopsyra. Vi möter det leende brudparet. Det har getts presenter för miljoner från Stat och Kommun.
Hur mycket uppmärksamhet får då en tältande hungerstrejkande man, som arbetat inom Handikappvården och sett hur illa många handikappade far i vårt land?

Ja själv visste jag inget förrän en kompis på Facebook
berättade. Det säger lite om mediafokuset just nu. Inget får störa den stora folkfesten, ojämlikheten i Samhället och utsattheten för vissa grupper städas klädsamt undan de här dagarna.

Ahmed hungerstrejkar för att ge en röst åt de handikappade som inte kan föra sin egen talan. Och de finns mängder av. Ahmed Amiri har sett hur handikappade på sin arbetsplats inte får vård för att de anställda åker hem långt innan arbetspasset är klart.

Så funkar det tyvärr inte bara inom handikappvården, jag har sett det på flera ställen. Hur en stannar kvar och håller upp tiden, medan resten åker hem för kvällen.
Facket och Botkyrka kommun går samman. Det är obekvämt för facket att deras anställda fuskar och det är inte god reklam för kommunen att det som alla vet kommer upp i dagen.

Mycket av oviljan att berätta eller anmäla hör samman med det allt mer hårda klimatet för anställda. I en tid då arbetsgivarna får allt större makt, minskar de anställdas möjlighet till kritik så även om det finn fler Ahmed som skulle vilja - kanske man inte vågar.

De grupper i samhället som har svårast att försvara sig är ofta den grupp som utsätts värst, handikappade, äldre och människor som kommer i kläm i systemet.
Vi behöver fler människor med civilkurage helt klart. Men vi behöver också företrädare både politiskt och fackligt som kan ta tag i frågorna.

Av Anne Skåner 19 jun 2010 13:29