Unga har rätt att bli vuxna, Andersson!

Magnus Andersson, ordförande för Centerpartiets Ungdomsförbund, CUF, skriver i Sourze 6/4 under rubriken ”Fackförbundet Handels motarbetar unga”. Det är inte första gången företrädare för CUF höjer rösten om att ungdomsarbetslösheten skulle minska om ungdomars löner sänktes och om ungas rättigheter på arbetsmarknaden försvagades i relation till andra grupper.

Det visar tydligt att CUF lider av bristande kunskap om hur det faktiskt ser ut för unga på dagens arbetsmarknad. Om ungdomar redan idag har betydligt lägre löner och mer flexibla och otrygga villkor än andra grupper, så skulle ytterligare försämringar knappast kunna ses som någon lösning på problemet.

Jag frågar Magnus Andersson: Vad skulle hända med de ungdomar som redan finns i arbetslivet om tryggheten försämrades? Är det rimligt att sätta olika grupper av anställda mot varandra, och är det rimligt att de ska ha olika rättigheter? Vilken grupp, efter ungdomar, tycker CUF ska ha sämre villkor än andra grupper? Blir det bättre av att försämra villkoren för dem som redan har det sämst?

Jag menar att vare sig sänkta löner eller försvagade rättigheter för unga minskar ungdomsarbetslösheten. Unga har redan idag betydligt lägre löner och sämre villkor än andra grupper och detta är problematiskt för ungas möjlighet att leva ett självständigt liv. Många unga har svårt att skaffa sig en inkomst att leva av, tvingas skjuta upp planer på att bilda familj och har inte tillgång till ett trygghetssystem. Med tanke på hur många unga som redan arbetar i detaljhandeln är det svårt att se att det skulle kunna bli fler med ännu sämre villkor än de som finns idag. Det blir inte bättre av att försämra för dem som redan har det sämst.

Ungas svårigheter att få anställning beror inte på att det finns för mycket trygghet eller för höga löner. Verkligheten visar att unga redan idag har sämre trygghet än äldre. Verkligheten visar också att lönerna inte är för höga. Det misslyckade försöket att sänka arbetsgivaravgifterna för unga visar att det inte handlar om kostnaden att anställa. Den är redan idag lägre. Det handlar om att det inte finns tillräckligt många arbeten. För unga handlar arbetslösheten framförallt om bristen på utbildning – unga som har slutfört gymnasieskolan med fullständiga betyg har arbete i mycket högre grad än de som inte har det.

Detaljhandelns möjlighet att ta större ansvar för unga människor på arbetsmarknaden är begränsat. För att det ska bli fler arbeten krävs en ekonomisk politik, som Anderssons vänner i regeringen har ansvar för, som håller konsumtion och investeringar igång. Att ungdomar klarar sig genom skolan med godkända betyg, och därmed står rustade för arbetsmarknaden, måste vara skolans – och framförallt politikens – ansvar.

Som facklig organisation har Handels uppdraget att se till att unga som utför samma arbeten som äldre inom vår bransch ska ha lika villkor för lika arbete. När politiker som Andersson och arbetsgivare vill behandla unga som en sämre arbetskraft tar de inte ansvar för unga och ungas framtid.

För att komma åt ungdomsarbetslösheten har vi i Handels bland annat föreslagit följande åtgärder:

· Det behövs en ekonomisk politik med full sysselsättning som målsättning, som verkar för att stimulera konsumtion och investeringar. Ungdomar och andra utsatta grupper drabbas relativt hårdare av kriser och hög arbetslöshet.
· Det behövs kraftiga satsningar på utbildning av unga som saknar den kompetens som arbetsmarknaden kräver. Idag saknar cirka 22 procent av unga under 25 år en fullständig gymnasieutbildning. Det är också i denna grupp som den stora andelen arbetslösa finns.
· Det behövs en arbetsmarknadspolitik för unga som inriktas på att ge ungdomar den kompetens och erfarenhet som krävs för att få en anställning. Särskilt i åldersgrupperna 20-24 år bör praktikplatser kombineras med större inslag av utbildning för att rusta unga för den kommande arbetsmarknaden.
· Det behövs en tillfällig reform för generationsväxling på arbetsmarknaden, där en äldre anställd ges deltidspension mot att en yngre person anställs. En del av problemen är av demografisk natur och skulle kunna lösas med hjälp av en sådan här reform.
· Det behövs att tillsvidareanställning på heltid blir norm på hela arbetsmarknaden, framförallt för att stärka ungdomars och kvinnors möjlighet till ekonomisk självständighet.
· Det behövs ett nytt regelverk som ser till att arbetslöshetsförsäkringens medlemsvillkor och ersättningsvillkor inte diskriminerar unga och deltidsanställda.

Kort sagt: Unga, precis som äldre, har rätt till en trygg anställning och en lön som går att leva på. Med nuvarande situation på arbetsmarknaden är det alltför sällan en realitet. Ungas otrygga försörjning ger effekter på hela livssituationen: Möjligheten till bostadskontrakt, tecknande av olika abonnemang och möjlighet att kunna planera sin ekonomi – saker som hör vuxenlivet till. Unga behöver inte sämre villkor – unga har rätt att bli vuxna, Andersson!

Av Lars-Anders Häggström 07 apr 2010 12:38