sourze.se

Den åttonde dagen

När Gud vaknade upp den åttonde dagen efter sin vilodag såg Han till sin stora förvåning att den varelse som han kallat människa, inte var nöjd i alla fall. Han ville ha mer och mer och verkade inte vara nöjd med den värld som Gud hade skapat för honom.

Människan ville ha sina blommor i prydliga rader och sina buskar fyrkantigt klippta i sina villaträdgårdar. Dessutom verkade människan ha en motvilja mot vissa av Guds växter. Gud orkade inte sätta igång med att skapa fyrkantiga buskar och ta bort vissa växter och därför sa Han till människa uppgivet: här har du en gräsklippare, gör med den vad du vill. Och genast satte människan igång med att städa sin omgivning. Därefter tänkte Gud att det var lika bra låta människan döpa om de växterna hon inte tycker om och plötsligt hette de ogräs. Gud var nästan nyfiken på hur långt den där varelsen kunde gå i sin städningsiver, det medfödda ordningssinnet i hjärnan hade ju haft en helt annan mening från början. Gud hade trott att människan skulle använda sin välutvecklade hjärna för att tänka viktigare saker än ordna sina växter i rader. Och värre skulle det bli: varelsen verkade också föredra ordning till den grad att den ville städa på vissa dagar. Därför bestämde sig Gud att gå tillbaka till den fjärde dagen och göra den till en allmän städdag, eftersom idioten Han hade skapat verkade vilja ha det så. Därefter satt Gud uppe på sin plats och med stor förvåning såg att varelsen som Han hade skapat började arbeta ihjäl sig: den skulle hela tiden ha mer saker än grannen, städa mer än grannen, ha finare bilar än grannen och ha sina växter i bättre ordning än grannen. Men Gud tänkte inte gå och ändra någonting mer, varelserna hade ju fått en avancerad hjärna och därför kunde ändra sina livsvillkor själva. Till sitt stora nöje såg Han några få som gjorde det: de låg på en soffa och läste böcker och tidningar även om det var torsdag och alla andra hade sin städdag. Han såg några som inte brydde sig om att ordna sina växter i rader och som inte brydde sig om att tävla med sin granne. Han såg även några som använde sin stora hjärna till att lösa viktiga problem eller att fundera på själva existensen. Då tänkte Gud: i viss mån lyckades jag i alla fall, de som blev misslyckade får väl fortsätta att ha det som de vill.


Om författaren

Författare:
Ulla Sarja

Om artikeln

Publicerad: 17 mar 2010 10:52

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: