Det var aldrig du
Som förnedrade hånade, lurade...
Det var aldrig du...
Men du gav mig en trigger
Då du gjorde mig ledsen
Inte ville som jag ibland
Det var det lilla
Som satte i gång ibland.
Satte i gång någon gammal känsla
Som kroppen och själen
Så smärtsamt kände igen.
Det var därför, för att det smärtade så
Som jag bad dig att
Snälla, snälla du, gör inte så
Stryk mig bara medhårs...
Och Gud vet att du så gjorde
Att du allt försökte...
Men medhårs hjälpte inte
För i lugnet fick de om än mera fäste
Monstren från förr,
Det var i mig dom bodde, tänka sig.
Fula falska djävuls slag
Inpräntade av andra och
Undertryckt av mig
De viskade lögner till mig i kör
Som överröstade allt
Om hur oduglig jag var
Och hur jag aldrig någon sin
skulle komma att duga
Av B. F. 26 feb 2010 12:18 |