Det är inte lätt att vara visionär

Att en makthavare sitter längre än fyra år är numera ovanligt. I höst har Reinfeldt varit statsminister i fyra år, men det känns ganska ovisst om han får sitta kvar. Och det beror inte på att skulle ha misskött sitt jobb särskilt mycket, utan på att väljarna är vindflöjlar och nyckfulla och inte har någon framförhållning eller några visioner om hur de vill ha det i framtiden.

2008 valdes Barack Obama till president i USA. Och när höll sitt tacktal efter valsegern så talades det mycket om att han var en visionär. Hans mantra var ”change”, förändring. Och det skulle inte bli några problem att förändra USA i grunden. ”Yes, we can!” mässade han. Men nu är det så att amerikanerna inte vill ha några förändringar. Det står helt klart för Obama efter ett år vid makten. De vill inte ha några skattehöjningar och inget välfärdssamhälle. Genomsnittsamerikanen vill jobba fem dar i veckan i sin dödsdömda tillverkningsindustri. Och på lördagarna vill han ta sin bränsleslukande bil och åka till ett shoppingcentrum och fylla den med varor. Och på söndagarna ska han som vanligt gå till kyrkan och på kvällarna ska han sitta framför TV:n och dega och bli allt fetare. Man kan fråga sig när amerikanerna ska vakna upp och inse att världen utanför USA har totalförändrats.

Obama är en skicklig talare och hade en vision som nu i stort sett har kraschats mot verkligheten. Man kan jämföra Obama med Olof Palme. Han var oerhört skicklig i tal och skrift och han hade vision. Hans storhetstid, liksom Sveriges, inföll under 1950- och 1960-talen. Möjligen trodde Palme att han snart skulle förverkliga sina visioner när han väl blev statsminister. Men han hade knappt mer än tillträtt förrän han fick rycka ut till Kiruna och den stora gruvstrejken. Och sen fortsatte under hela 70-talet problemen att rada upp sig. Strukturförändringarna var omfattande. 1976 kom oljekrisen. Kärnkraften var ett stort orosmoment. Ungdomsrevolten från 1968 fortsatte oförtrutet. Väljarna började bli otrogna och trötta på makthavarna och följdriktigt så slutade valet 1976 i en katastrof för Palme. De visioner han haft hade han inte en chans att förverkliga. Men inte heller de borgerliga har haft det så lätt, om de nu haft några visioner. I framtiden blir det så att de styrande får rusa från den ena krishärden till nästa.

Av Lennart Karlsson 28 jan 2010 12:57