I gårdagens Aftonbladet publicerade Jimmie Åkesson en artikel som säkerligen kommer vara bli ett hett diskussionsämne en tid framöver. Artikeln har rubriken "Muslimerna är vårt största utländska hot" och den håller sig till den vanliga SD-retoriken och går på om hur farligt den muslimska invandringen är.
Det anmärkningsvärda i artikeln är inte orden som Åkesson ohämmat spyr ur sig, tvärtom att han vågar spy ut dem. I vanlig ordning kommer han att fördömas av alla de etablerande politisk korrekta politiska partierna. Där tävlar man om vem som kan ta mest avstånd från Åkesson utan att faktiskt bemöta sakfrågorna han lägger fram.
Säga vad man vill om Åkesson, men man kan inte beskylla honom för att inte ha stake. Att skriva en sådan kritisk och fördömande text om ett minoritetsfolk med vetskapen om att ditt politiska projekt kanske går i sank den 19 september 2010 är väldigt starkt. Han har alltså på eget bevåg placerat sig utanför kulturetablissemangets politiskt korrekta sfär, viket är det värsta du kan göra offentligt i dagens Sverige. Så fort du yttrar dig kritisk mot någon eller något anses du vara en förbrukad människa, och ändå lever vi i illusionen om att Sverige har en helt unik åsiktsfrihet. Vad etablissemangets inte förstår är att gemene man i Sverige har synat denna bluff, och resultatet av det blir förmodligen att SD seglar in i riksdagen bland undrande politiker som för sitt liv inte kan förstå vad som hände.
Jag har mycket mer respekt för en människa som kallar mig blatte i mitt ansikte än för en som gömmer sig bakom ett falskt grin och säger det vid middagsbordet hemma. Jag vill för all del inte framstå som någon som sympatiserar med Jimmie Åkessons åsikter, tvärtom vill jag främja att det fria ordet ska omfatta alla. Inte bara dem som tar den bekväma vägen före den obekväma.
Av Amaru Rossi 20 okt 2009 09:39 |
Författare:
Amaru Rossi
Publicerad: 20 okt 2009 09:39
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå