Fotbollen är orättvis en dag som denna

Grymt är ordet. Det var den perfekta dramaturgin, ett svenskt lag som gick in som outsider i turneringen. När andra lag kunde ståta med spelare från Serie A, La liga och Premier League fick vi lita till spelare från Trelleborg, IFK Göteborg och Elfsborg. Semifinalen nåddes efter ett imponerande anfallsspel oc h en plump mot Italien. Väl där fick man sämsta tänkbara start, 3-0 efter en halvlek, men inte ens det hindrade våra svenska hjältar. Hade detta varit en Hollywood-film hade Sverige vunnit straffläggningen och hela Sverige hade pussats och kramats. I verkligheten stod en stolpe i vägen.

När Guillermo Molins slängde sig på knä uppvaknade vi från drömmen på ett allt för brutalt sätt. Sverige hade förlorat. På värsta möjliga sätt. Efter en bradgmatch som endast setts av dess like i Istanbul 2005 föll regnet till slut över soliga Sverige. Men som vanligt finns det två sidor av myntet, och faktum är att om fotboll spelats utan fasta situationer hade Sverige vunnit den här matchen med 3-0. Å ena sidan har vi förlorat en avgörande match, med minsta möjliga marginal, där vi dessutom är det bättre laget. Å andra sidan har vi gett de som tror att fotboll avgörs på pappret en rejäl käftsmäll. U21-landslaget har inte bara nått häpnadsväckande resultat, de har också vunnit det svenska folkets kärlek. Och de kunde inte förtjäna den mer.

Fotbollen är orättvis. Något mer kan vi inte påstå efter ikväll, men faktum är att det under detta mästerskap stått bra mycket mer på spel än bara en plats i finalen. Sverige har återigen visat att man genom en överlägsen organisatorisk skicklighet kan nå resultat mot lag med övermäktig individuell skicklighet. Vi har visat att Sverige som fotbollsnation blir att räkna med även i framtiden, trots ett för tillfället vacklande a-landslag. De här unga pojkarna har dessutom visat att de kan genomföra detta med öppenhet, skratt och glädje istället för den bistra och fientliga attityden som allt som oftast genomsyrat våra svenska lag. Bara det är en bragd i sig.

Lennartsson/Söderberg visar mod

Om vi återigen ska fokusera på matchen är jag en aning besviken på laguppställningen. Att Landgren spelar istället för t.ex. Molins, Harbuzi eller Özkan är ett tecken på den försiktighet som jag inte ville se inför den här matchen. Dock ska förbundskaptenerna ha en eloge för att de vågar rätta till sina misstag genom snabba byten som faktiskt förändrade matchbilden. Lennartsson har säkerligen tagit ett par rejäla älgkliv framåt som Lagerbäcks ersättare genom det här mästerskapet.

Det är dock för mig helt oförståeligt att man lyckas släppa in tre mål på fasta situationer på den här nivån. Visst, man kan skylla på otur när Bjärsmyr träffar skenbenet och sparkar bollen i eget mål, men faktum kvarstår: Hade Sverige skött sitt jobb i det egna straffområdet hade de vunnit den här matchen utan vidare.

Det där kan vi älta fram och tillbaka, om startelvor som är fel och spelare som inte lyckats med sina uppgifter. Men dagens sanning är att Sverige inte förlorat ett dugg under det här EM-slutspelet. De har vunnit en hel fotbollsvärlds respekt, de har spelat upp sitt eget marknadsvärde och de har åstadkommit mer än vad vi någonsin kunnat drömma om. Fotbollen må vara orättvis en dag som denna, men sträck på er. Ni är våra hjältar.

Av Jimmy Ewertsson 27 jun 2009 16:53