MICHAEL JACKSON DÖD- offer för bisarr mediehäxjakt

Läs mer under klippet


Tänk om varje man, kvinna och barn på hela den europeiska kontinenten skulle köpa var sitt exemplar av en Michael Jackson skiva - Så stor var han faktiskt! För mig och min generation var det Elvis Presley som var "Kungen av popmusik", men Presleys karriär, som började 1955 när han var i 20 års åldern, varade i två decennier och tog slut 1977 då han dog vid 42 års ålder. Jämför detta med Michael Jacksons karriär, som började när han var 7 år gammal och varade i 43 år! Det är inte så förvånansvärt att han kallas för Kungen av Popmusik då han har påverkat så många generationer. Men nu är han död och hans bortgång väcker en hel del frågor, varav den största är den om mediernas behandling av den moderna tidens största popikon. I dag hyllas Jackson av samma medier som under så många år har hånat honom. I dag fäller journalister sina torra krokodiltårar i teverutorna och på tidningssidorna världen över. I dag beskrivs Michael Jackson som en hjälte av samma skitstövlar som spred illasinnade rykten om honom. Precis som de sålde lösnummer och fick tevetittare på bekostnaden av hans liv, säljer de nu lösnummer och får tevetittare på bekostnaden av hans död! Det råder inget som helst tvivel om att Michael Jackson blev världens största popstjärna, men samtidigt blev han också världens största medieoffer. Hans död är inte bara en sorg för popvärlden utan det är i högsta grad en mörk dag för världens tabloidjournalistik.

Läs mer under klippet


Michael Jackson var som den "fula ankungen", som stack ut, inte bara i popvärlden utan också inom sin egen familj. Detta gjorde honom intressant för medierna. Under 60- och 70-talen skrevs det en hel del om honom i världspressen, men enbart i musiksammanhang. Jag kan inte minnas en enda artikel på 60- och 70-talen där Michael Jacksons privatliv ifrågasattes eller skildrades på något annat sätt än andra popstjärnors. Det var när han redan hade varit popidol i 15 års tid och släppte succéplattan "Thriller" 1982 som startskottet gick på ett jävla liv kring karln - och det jävla livet skapades i första hand av vad jag väljer att nu kalla för de "på gränsen till kriminella redaktörerna" på de brittiska söndagstidningarna, The Daily Mirror, The Sun och The News of the World, för det var dessa brittiska tabloider som satte i gång världsdrevet mot Jackson. Han är dessutom inte den enda som utsattes för orättvisa drev. Den som nyligen varit offer för samma slags behandling är Britney Spears.

Vad många svenskar som är vana vid Aftonbladet och Expressen inte riktigt vet är att det var brittiska tabloiderna som sparkade i gång ryktena och förolämpningarna mot Jackson. Givetvis hade USA-tidningar som "The Globe" och "The National Enquirer" alltid skrivit skit om honom, men dessa, trots att våra svenska kvällstidningar och veckopress ofta citerar artiklar ur dem, betraktas i USA som opålitliga och citeras sällan av de stora medierna. Men när de väletablerade "Daily Mirror", "The Sun" och "News of the World" sätter i gång en debatt händer det ofta att de stora amerikanska medierna plockar nyheten och för den vidare till den amerikanska mediekonsumenten. Så har inträffat när det gäller Michael Jackson. Dessa brittiska tabloider, som ånjuter stor trovärdighet av andra tabloider världen över, har också gjort samma sak mot det engelska kungahuset. Michael Jackson, till skillnad från kungahuset, har dock inte kunnat slå tillbaka och återfå sin personliga trovärdighet och heder.

I slutet av 80-talet, i Turkiet, på Meloditävlingen Cesme träffade jag Michael Jacksons bror Jermaine Jackson och hans fru och barn. Vi blev strandgrannar under en eftermiddag och småpratade. Jag berättade för honom hur jag just veckorna innan hade utsatts för ett enormt mediedrev då jag på ett bisarrt sätt anklagades av journalisterna i Sverige för att ha delat ut en falsk Gudskiva till Tommy Körberg. Jermaine Jackson skrattade och berättade för mig hur det var att vara en "Jackson" i världsmedia. Det blev en slags tröst för mig i min dåvarande mediekris!

Trots att han bevisades vara oskyldig, ryktas det fortfarande om att Michael Jackson var pedofil. Detta skadade hans karriär enormt och särskilt i ett land som Sverige där en halvkokt hysteri råder kring sexbrott. Frågan är dock hur mycket man ska tro på de rykten som florerat kring Jacksons sexliv? Jag kan inte svara på vad som är sant och inte sant om den saken, men jag kan med personlig erfarenhet säga en sak, nämligen att tidningarna mer än ofta ljuger och förvränger sanningen om folk inom popmusik världen. Det är jag själv, här i lilla Sverige ett levande exempel på! Jag brukar säga att man alltid ska plocka bort 40 procent av allting som står i Aftonbladet och Expressen och då hittar man kanske sanningen någonstans. Som offentligt känd person är det omöjligt att slåss mot tabloidtidningar för de får alltid det sista ordet. De fick det sista ordet med Refaat el Sayed, de fick det sista ordet med mig, och de kommer att få det sista ordet med Linda Rosing, Alex Schulman och en rad andra. Men i Michael Jacksons fall, precis som i fallet Björn Borg, finns en faktor som t.o.m. journalisterna inte kan vinna över, nämligen prestationerna som gjorde att de blev världskändisar. I Borgs fall hans tennis, och i Michael Jacksons fall hans musik.

Om det finns en sak som allmänheten kan lära sig av Michael Jacksons död så är det att man inte alltid ska tro på det som står i tabloidpressen och framför allt att ge f-n i att bli påverkad av det. Jag vet vad ni säger nu - att ni inte tror på det som står i tabloiderna - men när det sprider sig och står i den ena efter den andra tidningen kan jag försäkra er att det kommer en dag då ni faller och börjar tro på saken. Jag är en av de personerna i det lilla landet Sverige som varit offer för ett enormt mediedrev i början på 90-talet och jag vet hur vanligt folk kan bli påverkade av pressen. Michael Jackson visste detta också, dock på ett mer globalt plan. Det finns knappast en människa på planeten som inte vet vem Michael Jackson var. Frågan är hur många som skulle ändra sin uppfattning om honom om de hade fått träffa honom personligen? Svenske Anton Glanzelius, som kände Jackson säger att han var en blyg person. Det kan jag tänka mig. Det är också Björn Borg, Benny Andersson, Bono U2 mfl. Många stora artister är ganska enkla och något blyga personer som förvandlas till någonting annat när de står på en scen.

Michael Jackson var inte alls olik kompositören Wolfgang Amadeus Mozart som beskrevs som geni redan under sin barndom. Skillnaden mellan dem är dock att det inte fanns någon tabloidmedia på Mozarts tid. Det fanns dock skvaller och det gick mycket rykten om den stora kompositören, men rykten försvann i och med hans död och musiken lever kvar flera generationer senare. Likaså kommer rykten om Michael Jackson att dö ut och ersättas av hans musikaliska arv. Fattas dock bara att de snart börjar spekulera om han verkligen dog eller om han lever? Jag såg på CNN i morse att sådana spekulationer redan börjat - Gud bevare oss!

Av William Butt 26 jun 2009 09:54