Jantelagens positiva sida?

Det har skrivits en del om Jantelagen och dess negativa aspekter, så som det faktum att den får oss att känna oss mindre värda än andra och att den begränsar oss i vår kreativitet och spontanitet, men jag tror också att den har en annan sida. Som i allt annat är det en vågskål där man kan se positiva och negativa sidor.

När jag nu arbetat utomlands i snart två år har jag ofta förundrat mig över alla de svenskar som både arbetar i Danmark och i Norge. När jag traskar omkring på Gardermoens flygplats hör jag svenska röster i kassan i taxfreeshopen, vid incheckningen och som servicepersonal. På Kastrup är det likadant och jag har i min väntan på flygavgångar norrut och söderut funderat över vad det är som gör att svenskar är så uppskattade som arbetskraft.

I mina funderingar har jag landat i jantelagens positiva sidor. Kanske är det så att vi svenskar, som inte tror att vi är något, alltid gör vårt yttersta för att bli accepterade? Om det nu är så att vi inte ska tro vi är något så tror vi kanske heller inte att det vi gör är tillräckligt bra, vilket gör att vi anstränger oss det där lilla extra?

Eftersom vi heller inte ska sticka ut näsan för långt tror jag också att vi i gemen ser oss som en bit av en enhet där kommunikation och struktur är viktigt. Jag har flera gånger fått höra i mitt arbete i Oslo att svenskar kommunicerar mycket då de arbetar. Vi är organiserade och vi är måna om att enheten ska fungera på bästa sätt. Vi är med andra ord inte bara ett "jag" som ska få ut en lön utan en del av en social samvaro som ska utföra ett arbete på bästa sätt så att målet blir uppnått.

Kanske är det så, kanske är det inte så. Mina funderingar har kanske fört mig helt på villospår, men en sak vet jag i alla fall och det är att vi är uppskattade utomlands, vilket bara det är ett plus i kanten.

Av Birgitta Stiefler 09 sep 2008 10:46