Vem bryr sig om den vanliga "lilla" människan?

Sverige är numera bara till för den som är förmögen eller höginkomsttagare. De mindre bemedlade verkar mest vara i vägen, mest de som av någon anledning inte kan generera pengar i form av skatter och avgifter, samt konsumera - av olika skäl. Mammon talar.

Den omtalade "valfriheten" gäller bara för dem som har råd att välja. Inte för andra.

När det är val brukar jag tänka på vad som är bäst som jag tycker för alla, rättvisa, solidaritet med de som har det sämre, inte bara för just mej själv.

Jag röstar aldrig i s.k sakfrågor, för såndana löften kan ju brytas dagen efter valet. Skattepengarna vi betalar in slösas bort på ett ofattbart sätt till skyhöga löner åt bl.a konsulter - och politikerna skäms inte ett dugg över sina enorma förmåner, liksom generaldirektörer och alla mellan- och underchefer på statliga verk. Det kostar sanslöst mycket pengar. Ruffel och båg.

Den stora kolossen Landstinget som måste omorganiseras. Det kan ju inte vara riktigt att det är fler som administrerar vården än vad det finns vårdpersonal. Sen detta med Locum, som ju är en historia för sej själv. Mer om det vid ett annat tillfälle. Prislappar på vad allt "kostar" som redan finns?. Hyra för sjukvårdslokaler som betalas till det egna bolaget Locum, som tidigare inte kostade något. Kåken var ju Landstingets redan!

Sedan bildar man Locum, anställer folk där och... ja, herregud! Snacka om att vrida till det på ett helt ofattbart sätt. Allt blir plötsligt jättedyrt. Det sätts prislappar på varenda pinal inom vården som används, även sådant som återanvänds. Konstigt att personalen inte tvingats till att ha prislappar i pannan också!

Plus alla utredningar som inte leder någon vart. Jag röstar efter min ideologi, det partiet som har ett program som är både mitt hjärta och hjärna närmast. De är på det röda blocket. Men nu har tyvärr även Sossarna gått alltför långt åt höger, enligt min mening. De tänker inte längre på den "lilla människan" och hennes problem och kamp för rättvisa och en skälig levnadsnivå. Det saknas respekt för individen, vilka möjligheter och personliga förutsättningar den enskilda har.

Solidaritet har blivit ett ord som hånas och sällan uttalas inom socialdemokratin längre. Nu är det egofixeringen som gäller: Sköt dej själv och skit i andra! Krångel, krav, hot och misstänksamhet från myndigheterna är vad som numera möter medborgarna. Man är "skyldig" tills man bevisat motsatsen, kan det tyckas ibland. Det är en syn på människan som inte hör hemma i en demokrati. Det hör hemma i en diktatur. I en demokrati används s.k omvänd bevisbörda. Den som anklagar ska kunna bevisa att en annan person har fel. Att bevisa att man själv har rätt kan vara omöjligt.

Sakta men obevekligt glider vi, likt USA, iväg från demokratin och våra fri- och rättigheter börjar det ruckas på - och vart kommer det att leda? Har du märkt något?

Vänsterpartiet har satt feminismen på dagordningen som den allra viktiste frågan. Det har aldrig varit så bra på den fronten som nu och det går ständigt framåt. Vi är världsledande inom jämställdhet och jämlikhet!

Jag vill slå ett slag för människan. Kanske Filantropin ungefär människokärleken, män och kvinnor på samma villkor. Jag får för mej att männen skulle känna sej mer hemma med Filantropin än med Feminismen, men jag kanske har fel. Feminismen har på många sätt urartat till att bli en massa intellektuella brudar som tjafsar om petitesser och inte ens kan hålla sams inbördes. De inger ingen trovärdighet till en fattig ensamstående mamma eller pensionär som lever på existensminimum.

Jag vill att vi ska satsa mer på skolor och ungarnas fritid, ungdomsgårdar, psyk- och missbruksvården etc. De gamla, som byggt upp samhället måste få slippa sitta och titta in i en vägg de sista tio åren av sina liv. Låt dem bestämma själva om de hellre vill spela kort och ta ett järn än att spela Bingo. Hellre spela minigolf och ligga i gröngräset. Det behöver inte kosta så mycket mer än nu. Det behövs bara att det är rätt personer med empati -filantroper - som driver ett icke privat vårdalternativ. För vad dessa vårdföretag än säger så är det vinsten som är det primära. Man sätter inte in vikarier, för det blir "för dyrt". Detta leder naturligtvis till att personalen får jobba dubbelt, slita ut sig, bli sjuka och sedan inte trodda.

Jag vill inta att staten ska sälja ut våra gemensamma tillgångar som våra stora företag eller hyresrätter till bostarätter. Jag önskar att det fanns ett parti mellan sossarna och vänstern. Det skulle jag i så fall rösta på.

Strax innan valet läste jag att den f.d RFSU-ordföranden Margo Ingvardsson startat ett parti som heter Vänsterdemokraterna, men sen blev det knäpptyst. De fick väl inga pengar i bidrag till valkampanjen, eftersom just ett parti som det, som ligger mellan sossarna och vänstern, antagligen skulle få en väldig massa röster och glida in i riksdagen som på en räkmacka. Inte mej emot...

Av Kari Cebretto 05 feb 2008 09:07