Vad gör medierna med publiken?

Reality-program och nyhetsprogram har en klar effekt på publiken, till en viss mån. Jag tycker att dagordningsteorin står sig rätt bra i våra dagar. Man kan ta Burma som exempel, som är ett land som inte speciellt många visste något om eller engagerade sig i. I och med munkarnas fredliga protester mot militärjuntan, blev Burma uppmärksammat av media och helt plötsligt går halva Sverige omkring med röda tröjor och en uppmaning att stödja munkarna, fria Burmas folk och bojkotta OS i Kina. Veckan innan var det ingen som brydde sig direkt alls om Burmas folk. Sådant tycker jag är intressant. Samtidigt svälter det barn i Darfur och fortfarande mördas civila i Irak men de människorna är plötsligt bortglömda när media riktar sitt strålkastarljus mot en annan del av världen. Ett par veckor senare är det gatuvåldet så nära som i Sverige som uppmärksammas och Burma har återigen hamnat i skymundan, utan att folket direkt har fått det bättre. De röda tröjorna är utbytta mot ljus som tänds för alla våldsoffer.

Om man säger att nyhetsprogram bidrar till att få folk att uppmärksamma eller ta ställning så kan man säga att reality-program snarare ger effekter på våra värderingar, om än kanske just på ett undermedvetet plan. Låt oss ta "Big Brother" som exempel. Där helt vanliga människor som vi kan identifiera oss med, går in i ett hus där de ska leva i hundra dagar som just sig själva. Succén med programmet torde därför ligga just på identifikation. Publiken kan lätt identifiera sig med deltagarna och därför ger deltagarnas beteende även publiken grönt ljus för att själva bete sig likadant. Jag skulle tro att denna efterapning främst förekommer hos människor runt 12- 25, medan människor som har kommit längre i sin egen individuationsprocess snarare står över den påverkan deltagarna och programmen har.

Då kommer vi också in på problematiken om huruvida barn bör se dessa program. Jag tror personligen att barn kan tänka själva men jag tror ändå att när de ser upp till dessa människor, ser dem som idoler, så kan det nog gärna hända att de apar efter en del. Den stora frågan har ju varit då deltagare har haft sex i programmen, vilket kanal 5 också har valt att visa. Människor har sex, personligen tycker jag att barn över en viss ålder kan se sådant utan att det skadar dem för livet. Det är ju snarare när man knäpper bort och stänger av som man gör en stor sak av det. Jag har svårt att tänka mig att ens barn ska vilja ha sex, och det på tv, bara för att de ser andra par ha det. Jag skulle då snarare oroa mig för den mängd alkohol som ofta förtärs i programmen eller ännu värre, så som många kvinnor bimbofierar sig själva och beter sig på ett sätt som kanske inte är förnedrande, men som ändå inte ger en sund kvinnosyn. Jag kan tycka då att det är synd att tjejer i 12-16-års ålder sitter och ser dessa äldre tjejer supa ner sig totalt och sedan bete sig som om deras enda uppgift här i världen är att behaga män och få män att se dem. Det, tycker jag, kan vara en negativ bild och det är inte några förebilder jag ska skulle vilja att mina egna barn skulle ha.

Sedan tror jag inte heller att program som "Ensam mamma söker", "The bachelor" eller "Harem" direkt utmålar en sund bild hur en kvinna ska se ut, bete sig eller agera. Dessa program ger intryck av att en kvinna behöver en man för att klara sig i livet och för att få det ska hon vara så hjälplös och feminin som möjligt. Även unga killar får en skev syn på hur en kille ska se ut och bete sig så jag kan heller inte säga att det bara är kvinnor som kommer i kläm. Men om jag går in på det här mer kan jag börja mala om porrfilmer och dess effekt på unga människor. Som, jag faktiskt tror, har en direkt påverkan på vad unga människor ser som "normalt" och detta har även bevisats i diverse undersökningar. Däremot tror jag inte att en "våldsfilm" gör att unga människor går ut på stan och slår ner folk. Men å andra sidan var det inte alltför länge sedan en redan psykisk instabil man gick loss på människor med ett järnrör i tron att de var troll, efter att ha läst Dean Koontz "Skymningsögon". Så nog kan jag tro att vissa människor visst kan påverkas. Men för den sakens skull tror jag inte att man kan skylla alla våldshandlingar på media.

Jag hoppas också att ungdomar på ett långsiktigt plan lär sig att förstå världen genom annat än reality-program. Att, för dem, se nyheter kan jag tycka är nyttigt. Även om nyheter kan vara vinklat så tror jag att det kan vara bra för barn och ungdomar att vara medvetna om världen utanför. När jag var liten såg jag på det mamma och pappa såg på, och på helgerna fick jag vara uppe till efter rapport klockan åtta. Just när jag var liten, kanske sju, åtta år så var det Rumänien som befann sig i medias strålkastarljus. Efter att ha sett ett flertal nyhetsrapporteringar från detta land bestämde jag mig att jag ville hjälpa barnen där. Jag donerade flera av mina kläder och leksaker. Jag gick även upp till centrumet där jag bodde och sålde hemmagjorda lotter, vars förtjänst gick till barnen och priserna hade jag själv rotat fram ur mina leksakslådor. Detta var något jag gjorde helt på eget bevåg. Även om jag bara fick ihop ynka sjuttio kronor till barnen i Rumänien så var ändå den nyhetsrapporteringen något som fick mig att, i viss mån, förstå vad empati var.

Kan tyckas kanske att barn bör skonas från våldsamma nyhetsreportage i media men samtidigt så kan jag tycka att det är ju så som världen ser ut, i viss mån. Kanske kan det vara nyttigt för barn att se det, redan som yngre. Det kanske lär dem att ha en bättre förståelse för andra människor, samt förstå hur bra de själva har det - även om kanske just detta glöms bort i den stunden de också vill ha en sådan där ny häftig cykel som deras kompis minsann har fått.

Nu har jag här tagit upp främst påverkan dessa två programtyper har på barn, men jag tycker att detta också kan appliceras på vuxna, i viss mån. Jag tror nämligen inte att vuxna går helt opåverkade från teven efter att ha sett en nyhetssändning eller ett avsnitt av ett reality-program. Däremot tror jag inte att effekterna är lika långsiktiga hos en människa som är mer eller mindre färdig med sin socialisering och som redan har en ganska stabil världsbild, kvinnobild, mansbild eller vad det nu kan tänkas vara för bild vi pratar om.

Om jag ska ställa dessa två programtyper mot varandra så kan jag ju inte annat än att tycka att medan nyhetssändningarna påverkar oss positivt även om det handlar om obehagliga händelser, så får det människor att reagera, gå samman och agera så påverkar reality-programmen oss snarare mer negativt. De ger en onödigt snedvriden bild av hur människor ska bete sig och föra sig och det dessutom i e onaturig miljö som inte stämmer överrens med hur man lever i det verkligen livet. Det fastställer en norm som inte riktigt finns där. Och om jag ska vara helt ärlig så tycker jag att det är en ganska fördummande underhållningsform som handlar om att roa människor genom förnedring. Desto hetare skandaler desto mer dreglar människor hemma framför sina tv-apparater.

Av Minna Jonsson 14 jan 2008 14:32