Ve och fasa om kineserna börjar göra som jag!

Nuförtiden läggs inte soppåsarna på hög som ett stort berg, för att sedan täckas med jord och bli till skidbackar. Det är förbjudet. Sopor måste tas om hand på något sätt. Det vanligaste är att de bränns upp och att energin från förbränningen går in i fjärrvärmenätet. I Sverige har det byggts så många förbränningsanläggningar på senare år att vi snart måste importera sopor för att ha tillräckligt att elda. Om vi slängde mindre sopor skulle anläggningarna få problem.

Fast miljön skulle må bättre om vi återvann mer och brände mindre. Allt organiskt avfall kunde till exempel tas omhand och rötas till biogas, så kunde vi köra många bilar, bussar och arbetsmaskiner på bättre bränsle. Man kunde börja med avfallet från storkök och restauranger.

Eller så kunde vi producera mindre sopor från början.

Vi i Sverige slösar enormt med jordens resurser. Det är som vi hade svårt att fatta att jordens resurser tar slut. För vi struntar väl inte i hur våra barn och barnbarn ska klara sig utan olja, uran eller våra vanliga matfiskar? Eller hur världen skulle se ut om kineserna gjorde som vi. Hur många planeter behöver vi då?

Soporna är det ultimata beviset för vår dumhet och hänsynslöshet. Och ett av de svåraste områdena att vara ett miljöföredöme. Visst sorterar jag alla förpackningar och lämnar till återvinning. Men den som lever ett normalt liv i den här delen av världen producerar en hel del sopor ändå. Och dessutom har jag småbarn.

Jag har en bebis på en månad. Det andra barnet på snart tre har just lärt sig gå på pottan. Blöjor orsakar mycket sopor. Tygblöjor är bättre för miljön, vi använder dem ibland. Totalt sett har det ändå blivit väldigt mycket plastblöjor i soporna de senaste åren.

Ibland tänker jag på att i Kina är de flesta barn utan blöja. Föräldrarna läs mammorna lär sig att sätta barnet på pottan när det visar behov och barnen lär sig tidigt att själva gå dit. Många barn går med byxor utan tyg i rumpan när de är små. Vi tycker de är lite konstiga. De flesta kineser tycker nog det är äckligt att vi låter våra barn gå runt i kiss och bajs. Libero och Pampers försöker nu slå sig in i Kina. Det finns stora pengar att tjäna på att ändra kinesernas vanor. Ve och fasa för miljön om de lyckas. Och vi kan inte ens klaga, för det är vår livsstil som ska spridas.

I miljödebatten kan det ibland låta som att kineserna är det stora miljöhotet. Men de är inte i närheten av oss. Visst finns det många fler kineser, men varje enskild kines är bara en människa, precis som du och jag. Och han eller hon belastar miljön betydligt mindre än du och jag.

Det stora hotet är alltså inte kinesen, utan vi - och att varje kines ska göra som vi. Det blir många, många skidbackar av sopberg då.

Av Maria Wetterstrand 16 aug 2007 15:15