Vi ska alla prata samma språk

Läser i tidningarna om att svenska ska pratas i skolorna.

På 70-talet jobbade jag en sommar inom livsmedelsindustrin i Sverige. Det var femton kvinnor i samma stora lokal som gjorde exakt samma monotona stressiga arbete i 8 timmar.
Fjorton av dom kom från ett grannland, svenskar kan inte det språket alls! Dessa fjorton satt och kacklade högljutt på detta språk och i lokalen satt en äldre väldigt sliten kvinna, söndervärkt rygg reumatiska fingrar. Hon satte en heder i att ta sig till jobbet varje dag och kunde troligen aldrig få ett annat jobb igen pga sin ålder och brist på utbildning. Hon, denna svenska kvinna, satt mitt i en lokal med fjorton högljudda kvinnor som pratade ett annat språk!
Alla dessa kvinnor kunde prata perfekt svenska! Så kom jag in en sommar för några månader. Den äldre svenska kvinnan lös upp som en sol! Vi pratade svenska hela dagarna. De andra kvinnorna hade en radio påslagen hela dagarna, dom hade hittat en radio kanal som bara pratade deras språk och spelade musik på deras språk. Ibland hörde vi dom säja meningar som innehöll den äldre kvinnans eller mitt namn, men vi vet inte vad dom sa om oss. Så oartigt - så otrevligt!

När jag jobbade på ett kontor så hade vi en grupp med 3-4 anställda som pratade sitt språk i kaffe rummet, men tack och lov så pratade dom svenska när nån annan kom in i kaffe rummet. Det kändes så artigt att dom pratade det språk vi hade gemensamt! Ibland om jag kom in i kafferummet för en snabb cigg och dom tystnade mitt i sitt språk så kunde jag säja: ska bara ta ett snabbt bloss så prata på! Helt ok!

Här nere på Nya Zeeland har jag jobbat på ett företag där vi var många nationaliteter i samma lokal. Vi blev tillsagda att bara pratat engelska redan på anställningsintervjun. Annars blev det små gruppformationer som bara ville jobba i team med sina egna landsmän och det hände att om det blev nått tjafs att den som blev arg skrek nått på sitt lands språk rakt i ansiktet på en kollega. Det skojades om att jag var den enda som inte hade nån som pratade mitt språk här på jobbet och det fanns en Electroluxmaskin med instruktioner även på svenska och det skojades om att jag kunde sköta den maskinen då det var en svenskspråkig maskin.

När jag går in i en affär som drivs av en familj från annat land och jag frågar om en produkt, blir jag irriterad när personen bakom disken skriker till en annan anställd över mitt huvud. Jag antar att dom frågar kollegan om det blir mera leverans under veckan av den produkt jag frågat om, men när dom skrikit över mitt huvud i flera minuter och jag inte förstår ett enda ord då känns det som om dom säjer: "den här jäkla kärringen är här igen och frågar när vi ska fylla på vårt förråd, faan kan hon inte handla nån annanstans?"

Det är det jag hädanefter gör. Jag handlar nån annanstans för jag vill att dom pratar landets språk då jag är inblandad i diskussionen och närvarande.

Om elever i en svensk skola pratar sitt hemlands språk i ett klassrum med elever från andra länder så är det ett irritationsmoment och segregerande. Eleverna ska ha största möjliga kunskap i det svenska språket, för det är en bätrre start position då man lever i ett svenskspråkigt land. Hemspråk eller annat språk kan pratas på rast eller annat språks undersvisning eller privat i bostaden.

Att tala ett annat språk skapar utanförskap både för den som lyssnar och för den som inte talar landets språk. Det skapar irritation och främlingsfientlighet, det som vi kallar rasism. Jag skulle aldrig drömma om at prata svenska när någon är närvarande som inte förstår svenska och vi har annat gemensamt språk vi kan tala. Jag håller stenhårt på att alla ska prata det språk man har gemensamt! Landets språk!

Av Suzanne Ek 15 jan 2007 22:40