Ibland vill jag göra en god gärning. Samla bra karma för min själ. En kines, som pluggar i Europa, kom på kort Stockholmsvisit. Självklart kunde jag vara stadsgudie och visa runt.
Han ville att vi skulle gå ut och dansa på fredagen. Disco. Jag avböjde och skyllde på annat. Erbjöd mig däremot att ta med honom ut på promenad och söndagslunch.
Jag mötte en blyg kines med bekväma kläder och ett vansinnigt skratt. Han frågade om fritidsbåtarna i Stockholm. Varför var de så små, går det överhuvudtaget att sova i dem, de är ju mindre än bilar? Så mycket för vår pittoreska närhet till hav och fritid.
Vi gick längs med Söder Mälarstrand. Han ville gärna äta fisk. Och ris. Jag berättade om stadshuset och Mälaren. Tänkte att en ingenjörsstudent skulle vara intresserad av det. Han berättade att det var dyrt i Sverige, men att tjejerna var lika vackra som ryktet.
Hittade en restaurang med kineshumana priser och fisk på menyn. Han visade på en skrynklig karta hur han åkt till Slussen, gått genom Gamla Stan och sett City. Jag frågade om han var intresserad av att åka ut i Skärgården eller besöka något speciellt museum. Han svarade inte utan berättade istället om klubben han besökt under lördagskvällen. En Queerklubb vid Hornstull. Hysteriskt skrattade han och berättade inlevelsefullt om alla konstiga människor som varit där. Om gogopojkarna som visat sig vara tjejer och unisextoaletterna. Han var förfärad över klubbkvällen, även om han tyckte det var fascinerade. Aldrig hade han varit på gayklubb förut och han tyckte det var trist att alla vackra tjejer visat sig vara killar.
När servitrisen kom med vår mat stirrade han ut sina ögon på hennes bröst. På hans tallrik låg en laxfilé med sås och sallad. I en skål bredvid fick han klyftpotatis. Med gaffeln i ena handen åt han högljutt. När han druckit upp teet beställde han in varmt vatten. Fortsatte äta med god aptit. Lade inte potatisklyftorna på laxfilétallriken utan plockade dem en och en från sidofatet.
Vi pratade gaykultur och jag berättade att uppskattningsvis 10 av befolkningen antas vara homo- eller bisexuell. Han tittade på mig och frågade hur de kunnat mäta det. Finns vetenskapliga fakta? Nej inte det. I Kina fanns max 1000 gaymänniskor, försäkrade han. De hade varken kulturen eller traditionen, fortsatte han, och alla hans killkompisar gillade minsann tjejer.
Sedan ville han inte prata om gaylivet mer. Utan om tjejer. Heterosexuella, svenska, snygga tjejer. Att de är vackra hade han ju redan konstaterat men han har ju hört att de svenska blondinerna ska vara så heta och lättfotade. Jag undrade hur han tydde mitt ansiktsuttryck. Han berättade sanningsärligt hur han hört att tjejerna i ett kallt land som Sverige hade mycket sex - för att värma sig. En sådan tjej ville han träffa.
Han fortsatte stirra på servitrisen och jag sade att han inte skulle ha så höga förhoppningar om de svenska, kåta tjejerna, som låg med vem som helst. Besvikelsen var ett faktum. Han frågade då om vi hade någon motsvarighet till Amsterdams ’Red Light Dictrict’. Nääääää, sade jag, det är förbjudet att köpa sex i Sverige!!!!
Den stackas lilla blyga kinesen fick ett allt surare stockholmssällskap. Jag tänkte minsann inte bidra till någon sexhandel på Malmskillnadsgatan. Istället förklarade jag att Stockholmare gärna dejtar via nätet. Att dejtingsidorna är på svenska och att han verkligen inte ska tro att han bara kan plocka upp någon sängvärmerska.
Vi lämnade restaurangen. Han ville gå ut och dansa även på söndagskvällen. Besöka ett disco. Undrade om jag visste något bra ställe. Jag tänkte efter och rekommenderade till slut, stans bästa söndagsdiskotek som var beläget på en båt dessutom. Fullt med folk, liveshow på scen, halva priset på mat i restaurangen. Slussen kände han ju till. Jag förklarade att fartyget låg förtöjt vid hamnkanten. Kinesen skrattade gällt och tackade för det fantastiska tipset. Jag berättade inte att båten också kallades för fjolljollen och att söndagspubliken övervägande besår av gaymänniskor.
Ensam gick jag hemåt. Nöjd. Good kharma!
Av Linda S 13 nov 2006 15:47 |