USA och "the American dream"

Situationen i USA liknar den i Sverige när socialdemokraterna förlorade valet trots att ekonomin visade goda tillväxtsiffror. I Sverige var det den höga arbetslösheten som avgjorde valet. I USA är det medelklassen som inte fått del i Bushårens höga tillväxt.

Republikanen Roland Poirier Martinsson som är bosatt i Texas skriver i Expressen den 3 nov. 2006 följande: ” Tillväxten sedan Bushs skattesänkningar är större än snittet under 1980- och 1990-talen. Arbetslösheten är lägre än de senaste fyrtio åren och lägre än på 1990-talet. Budgetunderskottet är lägre än genomsnittet för de tre senaste decennierna.” Om de fattiga skriver Martinsson följande: ” Återigen underskattar man landets välstånd. Varannan fattig i USA äger sitt hem, bor rymligare än Dupont i Paris och lika rymligt som Svensson: nästan alla har färg-tv, dvd-spelare och oftast kabel-tv: var fjärde har storbilds-tv och hemdator: sjuttio procent av de fattiga har inga problem med räkningar eller sjukvård.” Martinsson ser bara ett problem i den amerikanska ekonomin och det är handelsunderskottet som skulle kunna sänka dollarn och om det tvingar fram ränteuppgångar skulle göra att konsumtionen rasar med arbetslöshet som följd, det kunde bli lägre huspriser och en lånebubbla som brister och så vidare i en ond spiral.

Jag vill först ställa en fråga till Martinsson. Vem har gjort undersökningen om fattigdomen i USA? Är det ett universitet eller är det som jag tror en republikansk thinktank som bara söker efter siffror som är fördelaktiga för republikanerna? Varför saknar 40 miljoner amerikaner sjukförsäkring? Enligt en amerikan som jag talade med berodde det på att försäkringspremierna var så höga att fattiga helt enkelt inte hade råd med dem. För företagen är sjukförsäkringen också en tung börda och till exempel bilföretagen ser helst att USA får samma system som i Kanada. Sjukförsäkringen är enligt min mening dyr för att sjukhusen är mycket ineffektiva. Trots att så många amerikaner är oförsäkrade kostar sjukvården i USA 13 – 14 procent av BNP. I Västeuropa är det 9 – 10 procent och då är alla försäkrade. En sak som talar för en allmän sjukförsäkring i USA är att amerikaner köper dyra kapitalvaror i stället för att försäkra sig och familjen.

I Financial Times den 2 nov. 2006 undersöker Krishna Guha, Edward Luce och Andrew Ward hur medianinkomsterna har stagnerat trots en hög tillväxt i ekonomin. I en annan artikel finner Chris Giles att den sociala rörligheten är större i Europa än i USA. Mellan 2000 och 2005 växte USA:s ekonomi med 12 procent i reala termer och produktiviteten, mätt i produktion per timme arbetade i affärssektorn, ökade med 17 procent. Under samma period steg den mediana timförtjänsten med bara 3 procent. Det kan jämföras med de fem år som föregick denna period under Clinton då den steg med 12 procent. Jared Bernstein vid Economic Policy Institute säger följande:” Gapet mellan produktivitet och median lönetillväxt är den mest signifikativa utmaningen för i dag. Han tillägger:” Arbetare har rätten att bli bekymrade över det stora gapet mellan produktivitetstillväxt och vad man får i lönekuvertet.” Median lönestagnation är inte den enda orsaken att republikanerna inte får någon belöning för den höga tillväxten i ekonomin men man kan säga att republikanerna skulle vara i en starkare position om den genomsnittlige arbetarens lön hade varit i linje med den ekonomiska tillväxten sedan Bush kom till makten. Nu är lönestagnationen ett problem för republikanerna men på längre sikt kan det bli ett problem för demokraterna i form av ökade rop på protektionism.

I en annan artikel skriver Chris Giles följande: ”Högavlönade föräldrar i USA, Storbritannien och de nordiska länderna är ganska bra på att se till att barnen också blir rika. Rika föräldrar i USA är särskilt bra på detta. I fråga om söner till en fattig far är det i oproportionell grad sannolikt att de blir fattiga i USA och i mindre grad i Storbritannien. I de nordiska länderna är detta inte fallet. De fattigas söner har lika stora möjligheter att lyckas i livet som dem som har en medelklassfar. The sons of the poor are no less likely to succeed than those of middle-income fathers. Medan de fattiga har en mycket realistisk förväntan att bli medelklass i Skandinavien är det undantaget som bekräftar regeln i USA. Median lönestagnationen i USA riskerar att avslöja denna sanning. Om USA-medborgarna anser att frånvaron av social rörlighet är rimlig och har sin utgångspunkt i meritokratiska värderingar när det gäller familjen är det inget problem i samhället. Om däremot stelheter i samhället omöjliggör framgång kommer missnöjet att stiga. ”The American dream” kan lättare förverkligas i de nordiska länderna än i USA.”

En undersökning visar att bara USA har en hög och stigande ojämlikhet från mitten av 1970-talet. Storbritannien hade samma stigande ojämlikhet under 1980-talet men denna trend stoppade i början av 1990-talet. De nordiska länderna har haft en blygsamt stigande ojämlikhet. Enligt Giles ” skiljer sig USA från huvudmassan av rika länder och bara Brasilien och Ryssland har högre grad av ojämlikhet. Det beror inte på arbetsmarknaden utan på att staten redistribuerar mycket mindre genom skatter och sociala bidrag.”

Under och efter andra världskriget var jämlikheten i Sverige som störst. Då tvingades de rika genom progressiva skatter att betala mycket mer i skatt än man var van vid. Valutakontrollen gjorde det svårt att föra ut obeskattade pengar till utlandet. Efter valutakontrollens avskaffande blev det ett stort utflöde av pengar och jag tycker att det är förvånansvärt att Sverige kan vara så pass rikt som det är, trots den stora avtappningen. Nu kommer ojämlikheten att öka genom att förmögenhetsskatten tas bort. Jag tycker dock personligen att det är lika bra att ta bort den för då stannar kanske mera pengar kvar i Sverige.

Kommer man i en framtid att kunna beskatta de rika som man gjorde efter andra världskriget? Möjligen kan detta ske om globaliseringen har gått så långt att det inte finns något skatteparadis som de rika kan fly till eller något kryphål i skattelagstiftningen att utnyttja. Latinamerika deltog inte i andra världskriget och där har de rika alltid betalat låga eller inga skatter alls. Eftersom arbetarna har låga löner och därför inte kan bidraga med mycket inkomster till statskassan, har skolor och infrastruktur inte kunnat byggas ut. Därför har till exempel vägnätet i Brasilien inte byggts ut vilket förorsakar svåra flaskhalsar när exportprodukter skall föras till hamnarna. I USA byggdes vägnätet ut efter första världskriget då skatterna hade tredubblats under kriget. Därigenom kunde bilbeståndet öka explosionsartat. Världens utveckling beror i hög grad på om man kan finna en metod att beskatta de rika.

Av Yngve Karlsson 05 nov 2006 14:49