Jag hade behövt en åsnebrygga

Åsnebrygga är ett gammalt ord för hjälpmedel i skolarbetet, speciellt avsedda för mindre skolbegåvade elever. Man brukar säga att åsnebryggor behövs för matematik och latin. I dessa ämnen behövs en större grad av analytiskt tänkande. Man kan inte förlita sig på att lära sig saker utantill.

Eftersom jag hade bra betyg i realexamen trodde jag att jag kunde klara att ta studenten på två år. När jag gick i realskolan var jag svag i matematik och det var tack vare lärarens stora ansträngningar som jag fick godkänt i ämnet. Där hade jag behövt en åsnebrygga. Jag anade inte att jag skulle ha behövt en åsnebrygga i latin. När jag skulle översätta meningar från latin till svenska fick jag genast problem och det blev kortslutning i hjärnan. Att lära mig moderna språk är inget problem för mig. Först lärde jag mig tyska och engelska genom att tala det och sedan lärde jag grammatiken när jag gick i realskolan. Jag har lätt för att lära mig utantill så det gick relativt lätt. När jag arbetade i England bodde det två polacker på samma ställe som jag. Jag passade nu på att lära mig lite polska. Sedan kunde jag använda denna polska när jag brevväxlade på polska. För att skriva och läsa breven behövde jag ett lexikon och en grammatik. Likadant skulle jag kunna göra med andra moderna språk. Detta gick inte alls med latin. Där måste man ta ut satsdelar och komma fram till vad som bestämmer vad och bestämma vilket kasus det är. Jag blev stressad av att hela tiden behöva hjälp av läraren för att komma framåt i analysen av texten. Det var helt oväntat för mig att jag skulle råka i sådana svårigheter. Jag litade på min förmåga att lära mig utantill. Jag kunde snabbt lära mig verbböjningar och annat i grammatiken men när jag skulle använda det slog det slint i huvudet. Om jag inte hade haft med latinet i studentexamen hade jag tagit studenten på två år. Nu blev det så att jag slutade efter ett år och tog studenten på kvällsgymnasiet i Göteborg i stället två år efter det att jag egentligen skulle ha tagit den. Studentskrivningen i latin blev inte godkänd men tack vare att det gick bra i det muntliga förhöret så fick jag betyget godkänd i latin. Jag lyckades översätta en latinsk dikt och i övrigt svarade jag rätt på alla frågor utom den sista. När jag studerade i Lund blev jag intresserad av latinsk poesi och jag kunde en dikt utantill. Att jag började intressera mig för antikens historia och latinsk poesi var den stora behållningen av min studietid i Lund.

Den andra stora behållningen av min vistelse i Lund var mitt min politiska aktivitet i Clarté. Nu träffade jag för första gången vänsterradikala ungdomar. Det kom kända personer på besök. Jag åt middag med Sara Lidman tillsammans med andra ungdomar. Hon pratade med mig om Vilhelm Moberg eftersom jag kommer från hans hemtrakt. På den tiden grasserade det en veritabel kommunistskräck. Att vara kommunist var i vissas ögon detsamma som att vara landsförrädare. Alla visste att man var övervakad. På den tiden trodde man Sovjet skulle gå om USA när det gällde ekonomisk styrka. Jugoslavien var ett föredöme när det gällde ekonomisk demokrati. Självförvaltningssystemet borde kunna överföras till de kapitalistiska länderna. Ett samhälle som bygger på samarbete snarare än konkurrens borde vara ett effektivare och bättre sätt att styra ett samhälle. På den tiden var det otänkbart att Sovjet eller Jugoslavien skulle vara underlägsna eller till och med kollapsa i en framtid. På sommaren 1961 oroades jag över nyheterna om en tilltagande flykt från Östtyskland till Västtyskland. Jag tänkte att Östtyskland skulle gå under om detta fortsatte någon längre tid. När muren uppfördes på hösten samma år ansåg jag att det var den enda lösningen om man skulle bevara det socialistiska systemet. Det blev många diskussioner i klassen som jag gick i eftersom jag var den ende vänstermannen. När läraren sade något ofördelaktigt om Östblocksländerna vände sig man mot mig i klassen och sedan blev att argumentera för min åsikt. Det var nästan lika roligt att diskutera med högern som med mina likasinnade kamrater.

I Aftonbladet den 11 okt. 2006 läser jag att mattesnillen är bäst i språk. I Lingolympiaden skulle ett lag av fyra medlemmar utan förkunskaper, men med en jäkla språkkänsla och ett stort mått logiskt tänkande översätta meningar från indianspråket chickasaw till svenska och tvärtom. Jag tror att dessa inte heller skulle ha några svårigheter att lära sig latin. Det var en stor besvikelse för mig att jag inte kunde lära mig latin.

Av Yngve Karlsson 12 okt 2006 12:13