Inte bara drogfri

Kommer du börja knarka igen tror du? Den frågan dyker upp ibland. Nu när du har ett sånt bra liv, med barn och allt?
Ibland tar jag mig inte tid att förklara, ibland svarar jag; Nej absolut inte mer droger, andra gånger svarar jag; Jag vet inte vad som händer i framtiden.
Många får en klump i magen när dom hör mitt svar, vadå "jag vet inte?" Så kan man väl inte leva, skulle du verkligen kunna göra det mot ditt barn, mot dina anhöriga, mot dig själv? Nej, inte idag!
Verkligheten är sådan att jag inte vet var jag är i framtiden. Vissa tycker det är att ha en dörr öppen, ett tillfälle, en möjlighet att knarka igen. Där håller jag inte med. Detta sätt, med många andra över hela världen, är frihet, friheten att slippa använda droger, fri från besattheten att förstöra mitt liv. Och det enda jag behöver göra är att ta en dag i taget.

Det har gått fem år nu och jag är fortfarande nykter och drogfri. Människor som träffar mig idag och som inte känner till mitt förflutna, har inte heller någon tanke på var jag var för fem år sedan. Det syns inte på min utsida. Jag ser ut som en helt normal kvinna med en femåring i ena handen och en sambo i den andra. Livet är högst normalt.
Tre katter vilar utspritt i lägenheten och fäller precis lika mycket som hos en matte som inte knarkat. Radion står på och där är lite damm under soffan. Jag hatar att betala hyran för det är så dyrt tycker jag, men jag gör det ändå, precis som tusentals andra runt omkring mig. Jag skäller på min dotter när hon drar katten i svansen och jag pussar henne och säger att jag älskar henne så mycket jag bara kan.

Tills för fem år sedan visste jag inte hur man levde ett värdigt liv, det var inte heller något jag trodde var menat för mig. Mitt liv var redan utstakat från början.
När jag gjorde min femte drogbehandling slogs jag av sanningen men också insikten om att jag hade ett val! Jag grät över sorgen och smärtan av att jag aldrig fått det berättat för mig, fått lära mig det, visst om det, att jag inte lyssnat tidigare. Kan jag välja att leva ett bra liv, menar ni att jag kan välja bort drogerna? Det var en chock för mig men också det som fick kärleken till ett helt nytt liv att börja växa.
När jag valde bort drogerna, för första gången i mitt liv, hade jag ingen aning om vad jag skulle göra sen. Jag visste inte vem jag var. Jag visste inte hur man betedde sig. Hur man sökte jobb. Hur man betalade hyran. Inte ett smack visste jag om det verkliga livet.
Många gånger har jag varit livrädd för livet och också nära att falla tillbaka. Men inte den mörkaste dagen i mitt drogfria liv kan vara värre än den lyckligaste dagen när jag knarkade.

Jag är fri idag, fri från besattheten att förstöra mitt eget liv.

Av Malin Åkesdotter 11 aug 2006 10:19