Har "Plusjobben" någon framtid?

I dessa dagar finns det många som ställer sig denna fråga och svaret kan endast framtiden utvisa. Många frågar sig också om plusjobben är "riktiga jobb"? Plusjobben betalas av staten under två år och alla hoppas då att de långtidsarbetslösa åter ska ha fått in en fot på arbetsmarknaden. En viktig aktör på denna marknad är kommunerna som tillsist har "frågan" i sin hand. En hand som kan ge eller ta!

Som en föregångare till dessa plusjobb har vi "Fixar-Maltes" tjänster - där kommunen står för notan - och där "Malte" hjälper kommunernas äldre med att byta lampor, sätta upp gardiner… en tjänst som oftast är gratis för de äldre. Med stor visshet betalar sig denna tjänst flera gånger om, då olycksfallen för de äldre kraftigt minskat… färre lårbensbrott, arm- och benbrott, skallskador… här ska man inte heller glömma att de äldre fått en klart bättre livskvalitet.

Det är arbetsförmedlingen som fr.o.m. 1 januari, 2006 erbjuder dessa plusjobb till staten, kommunerna och landstingen. Satsningen ska ge 20 000 jobb inom offentlig sektor. För att få ett plusjobb måste man ha varit inskriven hos arbetsförmedlingen under minst två år. Plusjobben omfattas inte av LAS, ger inte kvalificering för A-kassa och ger inga pensionspoäng. Uppsägningstiden är också bara två veckor. Däremot ska plusjobben ge avtalsmässiga löner! Här ska dock framhållas att ersättningen till arbetsgivaren bara motsvarar en månadslön på 14 500 kronor. En förutsättning för plusjobben är att den offentliga sektorn får de fackliga förbundens godkännande.

Hur har det då gått för plusjobben? Uppföljningen från 1 mars visar på att i kommunerna var 2 000 plusjobb tillsatta. 22 procent av platserna fanns i skolan och 27 procent fanns inom äldreomsorgen. Drygt 9 procent av plusjobben fanns inom barnomsorgen. Svarsfrekvensen på enkäten är runt 65 procent, så det är viss tveksamhet om slutsatserna för hela kommunkollektivet. Men en framräknad siffra baserad på enkätsvaren säger att samtliga kommunala plusjobb i hela landet var omkring 3 000.

Det är långt kvar till de drygt 15 000 plusjobb som kommunerna väntas stå för av totalt 20 000. Ett skäl till att det går trögt är enligt undersökningen Kommunals krav på lokala kollektivavtal. Av kommunerna som besvarat enkäten hade drygt 80 procent tecknat särskilt avtal om plusjobben. Kommunerna i enkäten räknar med att 6500 platser ska vara tillsatta den 1 maj. Den uppräknade siffran för alla landets kommuner är 10 300 vilket motsvarar knapp 70 procent beräknat på 15 000 plusjobb.


Regeringen har nu också på förslag att den som är över 60 år och får ett plusjobb ska kunna få behålla detta till han/hon fyller 65 år och går i pension.

Tränger plusjobben undan de ordinarie jobben? Många anser att detta sker och att det är en farlig väg att vandra på. Plusjobben kostar 8 miljarder och detta blir 400 000 per jobb. Vilken åsikt man nu har om plusjobben så måste en oberoende uppföljning ske efter de två åren. Här får ingenting sopas under mattan då det finns många alternativ att använda eventuellt kommande 8 miljarder. Det får inte bara bli en statistisk uppföljning utan de som haft plusjobb måste få komma till tals. Säkert finns det mycket positivt men också mycket som kan bli bättre i framtiden. Plusjobbarna får inte bli ett framtida B-lag.

Av Kjell Ekborg 13 maj 2006 17:37