Att få ut av livet 2

Detta citat är hämtat från webbadressen:
Länk: hemsidor.torget.se
och det som följer är en fortsättning från "Att få ut av livet 1."

Vad är det då som dem lite över 4 miljoner människor som f.n. deltar på arbetsmarknaden numera sysslar med under minst 95 av arbetstiden?!? Och som dem själva plus minst en person till såsom konsumenter och brukare till fullo betalar med egna arbetsinsatser. Är då detta återkopplingssystem kvalitetssäkrat med totaloptimerad struktur och logistik, tro - knappast väl, eller hur!?

OK, det krävs väl en del folk för att administrera trygghetsförsäkringarna. Men varför klarar datorerna ännu inte av det mesta av detta? Rättighetsbeskyddet kräver polis, rättsväsende och kanske fortfarande militärt invasionsbeskydd, men det är ju idag knappast mer än ca 7 av statsbudgeten. Sjukvården kräver en hel del folk, men med en genuint kvalitetssäkrad upplevelseindustri, så bör kanske en stor del förhoppningsvis kunna omvandlas till varje människas privatfinansierade hälsovård istället. Utbildningen kräver förstås också resurser, men skapas förutsättningar för den genuina upplevelseindustrin, så gäller det ju att lära sig uppleva olika saker under livstiden!

Men vart går då de 30 - 40 av pengarna som motsvarar arbetad tid som blir över efter arbetsskatter och moms?

Den tyske ekonomen Hermann Benjes påstår enligt Hudiksvalls Tidning, 20 nov. 2003:
"...Den som betalar 0 procents ränta behöver bara betala sitt hus en gång. Men vi betalar gladeligen våra hus två och tre gånger utan att veta bättre! Märk väl att räntan inte bara är kostnaden för att låna pengar till att köpa ett hus. Den som tillverkat byggmaterialet har ju i sin tur lånat pengar och den kostnaden läggs på försäljningspriset. Detsamma gäller för den som bygger huset. Den sammanlagda räntan innebär att priset på en vara eller en produkt till 30-40 procent utgörs av räntekostnader! Vad gäller boende så är räntekostnaderna uppemot 70 procent!..."

"...Tack för att du är så vänlig, eller dum, att du tar över våra räntekostnader..." borde det stå på alla varor som vi köper, tycker Hermann Benjes.

Citat:
"...Vägföreningen hävdar att vägtrafiken tar ca 300.000 årsarbetena bilförsäljare, lapplisor, taxichaufförer, bensinstationspersonal, bilreparatörer, trafikpoliser, domare, fångvaktare, sjukvårdspersonal m.fl.. De antas successivt ersatta under 50-årsperioden med ca 30.000 årsarbeten i balktrafiken. 270.000 årsarbeten för en snittkostnad av ca 135 miljarder per år försvinner därmed...//... Ackumulerat försvinner, genom ett successivt reducerat behov av arbetsinsatser för trafiken, under de 50 åren en total kostnad på 3.375 miljarder ungefär motsvarande totala BNP under 3 år. Siffran kan jämföras med de ca 50 miljarder ca 1,5 , som den gemensamma sektorn och industrin ovan tillsammans antogs satsa under en 10-årsperiod, för att få igång balktrafiken..."
Länk: swedetrack.com

"...Med en mer direkt handel mellan jordbrukaren och konsumenten, t.ex. genom abonnemang på produkter, skulle… konsumentens pris minskas till hälften... en avsevärt ökad lön för jordbrukaren, upp till en tiodubbling… jordbruket skulle kunna diversifieras så att det skulle kunna producera 80 av matvarorna. Vinsten för konsumentfamiljen skulle då vara c:a 25 000 kr/år...//... Om man antar 5 årlig energikostnadsökning och de energiinsatser som i dag krävs för matens hantering och distribution, kommer efter femtio år av denna utveckling energikostnaderna för en person som lever i ett ruraliserat område att bli 40 000 kr lägre än motsvarande i ett urbaniserat område. För en svensk normalkommun, med 35 000 invånare, rör det sig om två miljarder kronor per år..."
Länk: etnhum.etn.lu.se
Länk: etnhum.etn.lu.se

"...Rika och fattiga har alltid funnits. Den förste som analyserade fenomenet vetenskapligt var den italienske ekonomen Vilfredo Pareto, verksam på 1890-talet. Han upptäckte att fördelningen av ekonomiska tillgångar inte följer de vanliga statistiska lagarna. Ritar man upp ett diagram över hur kroppslängder fördelar sig i en befolkning får man en typisk klockformad kurva: några få mycket korta, några få mycket långa, de flesta av medellängd. Liknande klockkurvor figurerar i ett otal andra sammanhang. Man skulle vänta sig en kurva av samma slag för människors förmögenhet: ett fåtal mycket fattiga, ett fåtal mycket rika, de flesta däremellan. Vilfredo Pareto upptäckte att detta inte alls stämde. Kurvan över förmögenheter har en helt annan form. Det finns, relativt sett, många fler extremt rika personer än det finns extremt långa. I själva verket är snedfördelningen så markant att en stor andel av den totala förmögenheten är samlad på ett litet antal individer. En vanlig variant är att 20 procent av befolkningen äger 80 procent av de samlade rikedomarna. Siffrorna kan variera en smula, men inte mycket..."
Länk: home.swipnet.se

Av Uno Hansson 16 mar 2006 21:23