Norrmän är mer sinnliga än svenskar

Vad är sprängkraften i relationen mellan man och kvinna? Vänder man sig till media för att få svar tycks det inte finnas annat än själva kampen, något som August Strindberg skulle ha skrivit under på, dock som antipod till dagens barrikadlystna tabloidfeminister. Norrmän är överlag mer sinnliga än svenskar. Vad deras sensualism beror på vet jag inte exakt, om det är oljan, EU-motståndet eller det musikaliska språket, men jag märker det ofta när jag läser norsk litteratur.

I Niels Fredrik Dahls nya roman framstår mannen till en början som offer och kvinnan som den, enligt gamla klichéer, nyckfulla häxan. Rollerna omfördelas finurligt under suggestioner tills mannen visar sig vara en vampyr som suger kvinnan på livets ljus. Däremellan upplöses stereotyperna.

Norrmannen Dahl framstår ibland som en mörkare Stig Claesson och Förra sommaren är klaustrofobisk i konstrast mot de tidvis suveräna naturskildringarna. Romanen utspelar sig nära Strömstad, vid Häggsjön, där ett norskt par har sommarhus. De lever ett ”normalt” liv, båda med en del bagage att släpa på; kvinnan Siri har en vuxen dotter från ett tidigare äktenskap, mannen är fäst vid sin hund.

Med skönt rytmspråk, plötsliga temposkiftningar och tillbakablickar sätter Dahl fart på en till ytan alldaglig historia. En främling i fånig seglarmössa spelar en avgörande roll, liksom en vandaliserad cykel, en medaljong och ett körsbärsträd. Mannen, som lägger sin existens i kvinnans händer, tyngs ner av en tvångsmässig svartsjuka. Kvinnan har tidigare i livet rest runt i krigshärjade områden, nu befinner hon sig i ett krig som aldrig syns, bara anas. Hon är farligt nära att hamna på mannens piedestal och den allt krampaktigare kärleken mellan dem värker reumatiskt. När kvinnan blir gravid sluter hon sig som en mussla och mannen utestängs. Detta ger bränsle åt misstankar om otrohet. Men den enda som kan berätta sanningen är hunden!

Dahls språk balanserar på gränsen till pekoral och vissa liknelser och beskrivningar upplevs som överladdade. Samtidigt, och tack vare balansgången, skapas en oerhörd nerv i språket. Man lägger inte boken ifrån sig, den är ett ämne för sträckläsningsentusiasterna. Jag har redan nämnt de strindbergska naturexcesserna. Människans sexualitet får stort utrymme, framförallt det djuriska driftbegäret, men även på ett mer filosofiskt plan; som ett slags vetenskaplig undersökning á la Emile Zola. I en passage funderar mannen på relationen till sin egen kuk vilket blir minst sagt dråpligt. Lika roligt är det att få myten om norsk sensualism tilltufsad när Dahl driver med sina landsmän; hur de åker över gränsen till Sverige för att käka revbensspjäll och dricka billig sprit. Men det bestående är författarens insikter om skräcken att bli övergiven. Slutet överraskar som en thriller.

Titel: Förra sommaren
Författare: Niels Fredrik Dahl
Förlag: Forum
Svensk översättning: Urban Andersson
Utgivningsår: 2005

Av Stefan Whilde 07 nov 2005 08:57