Kan Sverige stoppa USA:s undergång?

I början på sin första mandatperiod höll Dick Cheney hemliga möten med Vita husets rådgivande församling om energifrågor. Syftet var att utreda landets behov inför USA:s första stora energireform på 15 år. Men allmänheten fick inte veta vilka rådgivare Vita huset hade anlitat, inte heller vad som diskuterats. Bush-regeringen är nämligen den mest slutna i modern historia 1. Andelen handlingar som hemligstämplats har ökat lavinartat. Vanligast är att dokument hemligstämplas av säkerhetsskäl. Men nu hävdade Bush och Cheney att deras rätt till goda råd fick företräde framför medborgarnas rätt att veta vilka som fått inflytande över framtidens energipolitik.

Det nöjde sig inte USA:s miljöorganisationer med. De var nämligen inte inbjudna och misstänkte att energireformen skulle anta en alltför vänlig inställning mot producenterna istället för konsumenterna - för att inte tala om miljön. Två organisationer stämde Vita Huset för att få veta mer om mötena. The Sierra Club är USA:s äldsta och mest förnämliga miljöorganisation, med över 700 000 medlemmar. Natural Resources Defense Council är den miljöorganization vars aktivism betytt allra mest för landets miljölagstiftning. Med stöd av ett domstolsbeslut fick de namn på deltagarna på Dick Cheneys möten. Det var uteslutande representanter för energibolagen - inklusive Ken Lay. Han är presidentens nära vän och VD för Enron, företaget som är ökänt för att ha manipulerat elpriser och orsakat strömavbrott i Kalifornien, samt förskingrat miljarder i USA:s största konkurs någonsin. Vad som sagts på mötena fick man dessvärre inte veta. Först nu har medborgarna fått besked i och med Vita Husets energireform, som snabbt antagits av den republikanskt dominerade kongressen och blivit till lag.

Presidenten valde att underteckna reformen på ett laboratorium för kärnfysik - knappast överraskande med tanke på de miljarder i skattesubventioner som kärnkraftsbolagen nu kommer att få. Inte heller med tanke på att alternativen hade varit en kolgruva eller en av USA:s snabbt sinande oljefält. Tillsammans får sådana starkt förorenande energiindustrier cirka 80 miljarder dollar i skattemedel 2. Återanvändbara energikällor såsom sol och vind förbises i Bushreformen. Budskapet är istället att USA:s beroende av utländska oljeproducenter ska minska tack vare nya satsningar på gamla energikällor som kol, olja och kärnkraft. Det sista återlanseras till och med som en miljövänlig industri. Men precis som på 70-talet, när det sist byggdes kärnkraftsverk i USA, finns ännu inte något säkert förvaringsställe för radioaktivt avfall. Och trots dessa tider av ökande terroristhot blev en av reformens första konkreta åtgärder att underlätta för ännu mer radioaktivt material att få exporteras till utländska företag 3.

Miljöorganisationerna får nu bara beklaga vilket tillfälle som missats, samt påtala de felsatsningar som gjorts. Vinnaren är energiindustrin, som tack vare ökad konsumtion och rekordpriser redan skördar skyhöga vinster. Reformen kommer också vid en tid då Kina nyligen passerat Japan som världens andra största oljekonsument och börjat utmana USA genom att köpa olja från Kanada och Sydamerika, världsdelar vars resurser den amerikanska supermakten alltid ansett tillhör dess egen sfär.

Kinas behov av olja väntas stiga exponentiellt de närmaste åren. Frågan är förstås om landets ledare kommer att nöja sig med att tävla mot USA på marknadens villkor För några veckor sedan avvisades Kinas överraskande bud på Unocal, en av USA:s största oljebolag, pga. ett kompakt motstånd bland amerikanska politiker.. George W. Bush har gjort mycket klart att han aldrig tänker kompromissa kring amerikanernas "way of life" - dvs. ett bensinberoende, bilburet konsumtionssamhälle vars sammanhållning splittrats av motorvägar som binder samman enorma köpcentra fast segregerar befolkningen.

Det rekordhöga priset på bensin sammanfaller med vad ekonomen Paul Krugman NY Times och andra påpekat är de första tecken på en sprickande fastighetsbubbla. Tack vare extremt låga räntor har enfamiljshem i USA blivit investeringsobjekt som många köpare aldrig ens ämnat ha som bostad, utan behåller bara så länge det tar att göra en vinst vid återförsäljning På 18 månader har huspriserna stigit i genomsnitt med 20. Numera kan husen köpas utan insats och som regel amorteras de inte. Marknaden är som mest överhettad i områdena utanför storstäderna, där enorma kåkar byggts långt ifrån kollektivtrafik. Vad som kommer att hända när bensinpriset fortsätter stiga och räntorna ofrånkomligen följer efter är inte svårt att gissa sig till.

Det kommande prisraset på privata hem kan också orsaka massarbetslöshet, eftersom miljontals jobb knyts till fastighetsmarknaden; dels i form av ny konstruktion, dels som resultat av ökad konsumtion när husägare lånar mot sitt snabbt stigande kapital. Enligt Krugman har 3,5 miljoner nya jobb skapats av fastighetsbubblan, över dubbelt så många som skapats av den andra huvudmotorn i USA:s växande ekonomi, militära utlägg. Problemet är att fastighetsbubblan, ockupationen av Irak och republikanernas skattesänkningar grundar sig på lånade pengar, huvudsakligen från Kina, som stött dollarkursen genom uppköp av amerikanska obligationer. Kina gynnas nämligen av en hög dollarkurs eftersom USA:s ekonomi är till 70 baserad på detaljhandel och huvuddelen av prylarna tillverkas i Kina. Detta ömsesidiga beroende, där Kina exporterar varor till USA för pengar som de själva lånat amerikanerna, bådar självklart illa för framtiden.
Somliga varnar även att de två kvarvarande supermakterna USA och Kina närmar sig en konfrontation över oljereserverna i Centralasien. Trots USA:s militära aggression i Irak och de permanenta militära baser som upprättats där, återstår det faktum att Kina ligger inom promenadavstånd från världens största oljereserver.

Mitt i detta mycket dystra scenario finns en liten amerikansk NGO non-governmental organisation som vänt sig till Sverige för lösningar på USA:s energiproblem. I somras kom ett antal borgmästare och högre tjänstemän från Kalifornien till Sverige som del i ett mångårigt samarbetsprojekt som drivs av The Energy Coalition. Syftet var att studera svenska innovationer för ett mer effektivt energiutnyttjande. Eftersom USA:s nya reform till viss del inkluderar ekonomiska incitament för ökad hushållning med energi, finns kanske ett litet hopp om att Sverige kan bidra till en mer varaktig lösning. Vem vet, kanske finns det även möjligheter för Sveriges dalande exportmarknad?

1 Dean, John; Worse than Watergate, 2004
2 Länk: sierraclub.org
3 Union of Concerned Scientists; Länk: ucsusa.org

Av Patrick Gallagher 25 aug 2005 13:48