Social ekonomi viktig för lokal utveckling

Framväxten av frikyrkor, nykterhetsrörelser, fackföreningar, konsument och jordbrukskooperation, osv. grundlades av en vilja och ett behov av att förändra sin egen och samhällets situation till det bättre.
Frikyrkorna startades primärt därför att människor hade en vilja att, utan pekpinnar från myndigheter, reda ut sina förhållanden till Gud. Men engagemanget stannande oftast inte med detta. Det fanns stora brister vad gällde människornas levnadsvillkor, materiell nöd, okunskap, ett ohejdat supande samt stora sociala motsättningar, vilket frikyrkorna tog sig an. För att förändra samhället till det bättre måste man lära sig mer. Detta gjorde folkrörelserna genom att startade studieförbund och folkhögskolor.

Sveriges demokratiska utveckling hänger intimt samman med den sociala ekonomin. Kampen för demokrati och rösträtt fördes framför allt av folkrörelserna. I arbetet i mejeriföreningar, nykterhetsloger, konsumentföreningar, idrottsföreningar mm tränades medlemmarna i demokratiskt beslutsfattande, lärde sig argumentera för sin sak och att lyssna på andras argument, skriva protokoll , genomdriva beslut och ta ansvar för fattade beslut. Våra första demokratiskt valda ledare var genom sitt arbete i folkrörelser tränade i och förberedda för en demokratisk politisk process. Detta var ett avgörande skäl till att politiska extremrörelser aldrig fått riktigt fotfäste i Sverige, och folkrörelserna är förmodligen fortsatt det bästa försvaret för vår demokrati.

Den amerikanske sociologen Robert Putnam redovisar i sin bok "Bowling alone" en kurva över hur många amerikaner som är med i bowlingklubbar. Medlemstalet kulminerade under 1960- och 1970-talen och har sedan fallit brant neråt. Fortsätter utvecklingen i samma takt så har alla medlemmar försvunnit inom den närmaste tioårsperioden. Det här mönstret är inte unikt, allt färre engagerar sig. Putnam driver teser om vad som förklarar utvecklingen, 40-talisterna verkar ha varit den sista generationen av organiserade aktivister. "TV-generationen" framstår som föreningslivets desertörer. Putnam tolkar också vad utvecklingen kommer att få för konsekvenser och slutsatsen blir dyster. Boken utmynnar i ett manifest för ett bättre Amerika 2010, med mer grannkontakter, samhällsengagemang, sångarfester och medlemsmöten. Nyckelorden är socialt kapital och community.

Det räcker inte bara med ett otillfredsställt behov för att det skall börja hända saker. Ett bevis på detta är ju alla otillfredsställda behov som finns runt omkring oss. Ofta behövs en tändande gnista, eldsjälen, samt en tillåtande kultur i omgivningen. Det krävs även att den tändande gnistan lyckas samla andra människor kring sin idé, att denne eldsjäl har den legitimitet som krävs. Social ekonomi bärs av ett socialt entreprenörskap. Det är människor som brinner för en vision om att förändra sin omgivning till det bättre.

Då den sociale entreprenören ofta finner sin väg utanför de upptrampade fårorna händer att andra människor känner sig hotade av den sociale entreprenören, det kan vara kommunala chefer som upplever att man gör intrång på deras revir eller bybon som tycker att den nyinflyttade med sina idéer hotar att förändra byns sociala liv. Ihärdighet och en vilja stark nog att flytta berg är därför inte speciellt förvånande egenskaper som man hittar hos de flesta social entreprenörer.

Bygderörelsen har sitt ursprung i "flykten från landsbygden". Bygderörelsen är en proteströrelse mot landsbygdens fortgående avfolkning och nedrustning. Människor boende i periferin har i en idéburen rörelse tagit saken i egna händer och skapat ett antal nya grupper men även involverat äldre föreningar med andra ursprungliga syften. I Sverige finns i dag ca 3500 lokala utvecklingsgrupper, i Kalmar län finns 170 grupper. Syftet med dessa grupper kan röra sig om att behålla sin affär som i Runsten, att behålla viktig service som I Gullringen där simhallen drivs kooperativt, eller att spela revy eller annan kulturell aktivitet. Dessa grupper består av frivilligt engagerade medborgare och det mycket arbete bedrivs ideellt. Med en stor insats ideellt arbete och även eget kapital utvecklar grupperna den lokala infrastrukturen med kultur , service, jobb och bostäder.

Genom att människor träffas och bygger upp relationer och förtroende för varandra möjliggörs ett samarbete också i andra sammanhang.

Samverkan och samarbete mellan företag lyfts idag fram som en framgångsfaktor. Denna samverkan kan se ut på många sätt, från formella juridiska strukturer och bindningar, i form av från strategiska allianser, till mer informella, tillfälliga relationer. Genom att små företag samverkar förväntas man kunna agera stort utan att växa. Frågan är om och i så fall hur man kan konstruera samverkansnätverk. Social ekonomi är speciellt intressant för småföretag i glesbygd och deras möjlighet att utveckla nya affärer i samverkan med andra. Av intresse är bland annat hur småföretagares arbetssituation och inbördes roller påverkas av samarbete i nätverk samt vilken betydelse regional identitet och sociala nätverk har som drivkrafter för skapande av nya organisationsformer

Putnam har från studier av Italien Den fungerande demokratin visat att det är tätheten och tyngden i det lokala organisationsväsendet som har betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Det är inte existensen av organisationer eller inte, utan det är hur organisationerna är uppbyggda som är avgörande för den lokala tillväxten. I Syditalien har man en hierarkisk modell, medan Norditalien karaktäriseras mer av horisontella kontakter. Dessa kontakter möjliggör social feedback och identifiering av ekonomiska aktörer. Det är denna feedback som möjliggör ekonomisk utveckling, inte organisationerna i sig. Tillgången på information är väsentlig för att marknadsekonomin ska fungera. Detta behov tillgodoses i Norditalien. I södra Italien sker allt i hierarkiska relationer, vilket ger upphov till konflikter inom och mellan hierarkierna, ungefär på samma sätt som i det gamla Sovjet. Det är därför viktigt att utifrån målsättningen att främja lokal utveckling ge organisationer som arbetar för att tillskapa arenor där kontakter knyts och förtroenden skapas på ett informellt plan, stöd och utrymme för experiment.

Där den sociala ekonomin växer består den av engagerade människor som förbundit sig att åstadkomma ett bättre samhälle. När denna folkliga kraft och de politiskt folkvalda finner varandra i en fruktbar dialog kan stora förändringar att ske. Tyvärr kan frivilligorganisationer uppfattas som ett hot och en konkurrent vilket tyvärr bromsar utvecklingen. Genom avknoppningar, entreprenader och lokala styrelser skapas nya arenor för det aktiva medborgarskapet. Politiker måste bestämma sig för att vara bromsklossar eller möjliggörare i denna utveckling.

Av Leif-Arne Undvall 10 jun 2005 22:23