Tyvärr är vi bara halvvägs, men vi är på G !
Aldrig förr har vi väl bombarderats med undersökande journalistik som nu. Orättvisor, olagligheter och ibland rent omänskligt behandlande, utav barn och vuxna i olika situationer i vårt samhälle, når oss i vardagsrummet via TV och datorer. Vi reagerar med mycket känslor, som jag ofta hör på olika arbetsplatser, människor som knyter nävarna och är förbannade. Det är bra, så länge vi kan vara på det klara med att saker och ting kan vinklas på olika sätt, av t ex politiska skäl, eller andra skäl, som ibland lyckas styra vår media. När man närmar sig ett val brukar saker och ting förändras.
MEN, nu har vi vanliga manniskor i alla fall börjat reagera, och nästa steg är att vi ska agera. Hur ska man göra då när man ska agera. Det får ju bli någon gång på fredagarna efter man har hämtat på dagis och alla barnen sitter vid matbordet, det kan ju vara den enda luckan man kan hitta........ Ja, så känns det nog för många. Men jag ska inte tala om hur andra ska agera, det får ni själva göra, jag ska tala om hur jag ska agera.
Jag bestämde mig för c a ett år sen att hjälpa en eller fler utsatta grupper, problemet är att bestämma sig för vilken.
Barn ska det vara, för de har ju oftast hamnat i sin situation utan att ha kunnat påverka det hela. Först tänkte jag använda min stuga och dess 50 000 kvm till att bygga ett tillfälligt hem åt t ex barn som måste komma bort ett tag till en trygg tillvaro av olika anledningar. Sen gled även tankarna in på de apatiska flyktingbarnen, och deras föräldrar, som om inte annat skulle kunna vara med att driva en verksamhet där alla hjälptes åt med matlagning och annat, inte av ekonomiska skäl utan för att föräldrarna skulle må bättre av att vara engagerade i sin situation och vara nära den svenska naturen. De apatiska barnen behöver föräldrar som mår i alla fall lite bättre än man gör när man befinner sig i ett rum utan någon som helst stimulans och hela tiden tänker på hur det ska gå och hur deras dotter eller son ska överleva.
Jag vet inte vilken grupp det blir, och det finns många fler, men jag har i alla fall börjat agera. Tänkte först i andra banor och skulle köpa ett hotell nära stugan, den kostade bara 5 miljoner så jag försökte skaffa dom. Men det var inte så lätt som jag trodde, och när inte ens Ophra ville ge mig dom så fick jag backa lite. Nu håller jag på för fulla muggar att renovera min stuga och ska få igång ett litet paradis som ska heta "Så länge" vilket det just ska bli för någon utsatt grupp. Att det skulle vara så svårt att hitta 5 miljoner, det verkade mest vara en siffra, men ack vad jag bedrog mig, att det får komma ur egen börs kan ni se på den bild jag har på min lösning. Men skam den som ger sig, och om det finns fler som jag i startgroparna på att agera så sätt fart, man lever bara en gång, och ibland räcker det absolut med det. Nu ska jag dricka kaffe och äta godis. Det är ju faktiskt lördag även för oss vuxna.
Av Angus Liddell 10 apr 2005 10:24 |
Författare:
Angus Liddell
Publicerad: 10 apr 2005 10:24
Ingen faktatext angiven föreslå
Politik, &, Samhälle, Politik & Samhälle, reagera, agera, aldrig, förr, väl, bombarderats, undersökande, journalistik, orättvisor, olagligheter, ibland, rent, omänskligt, behandlande, utav, barn, vuxna, olika, situationer, vårt, samhälle, når, oss, vardagsrummet, via, tv, datorer | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå