Hemlöshet är inbyggd i systemet

Om du, som många av dessa människor gjort, skulle tappa greppet, då ska du vara tacksam om det finns ett skyddsnät runt omkring dig av folk som bryr sig. För gör det inte det, då finns det en riktigt ruskig välgörenhetsmarknad där och väntar på dig. En marknad som är helt beroende av att människor lever under mycket svåra omständigheter.
För om det skulle vara så att du har tillräckligt mycket otur att trilla tillräckligt mycket utanför, kan du fastna i klorna på en "industri" som omsätter tillräckligt stora summor för att kunna lösa alla problem på en enda dag. Om den visste hur man gjorde och om den ville, men det gör den inte.

Denna marknad styrs som allt annat i vår välfärd av konkurrens. Socialbyråer, forskningsinstitut och olika frivilligorganisationer slåss alla om våra skattemedel för att få hjälpa de utsatta, som i sin tur delats in i grupper för att mätas mot varandra. Men där händer ingenting konkret för att de utsatta människorna i vårt samhälle skulle minska i antal, snarare tvärtom.

För att få råda bot på hemlösheten måste den ses i sitt sammanhang. Alla inblandade är drivna av ett kortsiktigt egenintresse. Lockade av, eller skrämda, till sina positioner. Hemlösheten kan omöjligt lösas inom det nuvarande system som upprätthålls, eftersom själva hemlösheten också är en sorts position i systemet. Systemet står och faller med sina innehållande positioner.
Så fort vi individualiserar framgång, såväl som undergång, och gör det till en personlig sak så har vi hamnat ur kurs. Systemet upprätthålls genom att åsikter och personliga särintressen ställs mot varandra. När vi fokuserar på huruvida vissa människor är "bra" eller "dåliga" hamnar vi galet. Systemet främjar hela tiden nya förlorare och vinnare. Om en hemlös rycker upp sig, tar sig samman och börjar sköta sig, kommer snart någon ny att ta dennes plats. När en dålig politiker eller en obehaglig handläggare petas bort kommer snart en ny som utvecklar samma beteende. Vi bör vända vårt fokus mot att blottlägga detta system. Hur kan man till exempel som politiker ha en vision att halvera hemlösheten? Hur kan man öppna en enhet för hemlösa människor i Stockholm där ett hundratal människor arbetar och lever på andras misär, för att ingen vågar agera och säga att det här är inte klokt?
Är målet för de hundratals anställda inom förvaltningar och frivilligorganisationer som jobbar med hemlöshet verkligen att de ska avveckla sig själva?

Det tror inte vi!

Av Rolf Nilsson 15 feb 2005 08:33