Sorg och smärta efter en förlust

Alla djur, även människodjuret, är förlustvarelser. Vi får gåvor i form av liv, men vi förlorar också. Förluster ingår i människans natur, naturens kretslopp bygger på att vänner rycks i från oss, även unga friska döttrar och söner, de vi minst av allt vill skiljas från. Men de kommer att fortsätta slitas ifrån oss! Lika säkert som att solen går ner på kvällen kommer vi att drabbas av förluster och psykisk smärta, om och om och om igen. Det är en naturlag som vi inte kan ändra. Men vi kan återupptäcka vår förmåga att hantera dessa förluster.

Vi tror att vi här på 2000-talet är så smarta. Vi tror att vi är lyckligare än folk på medeltiden. Medeltiden var mörk och jobbig, olycklig och otrevlig. 2000-talet är ljust, upplyst, vackert och lyckligt. Jag tror precis tvärt om. Jag tror att de var lyckligare än vi, för de hade förmågan att hantera förluster och jag tror att förmågan att hantera förluster är en förutsättning för lycka. Det är inte bra sjukvård och skydd mot det onda som gör oss lyckliga. Nej, det som gör oss lyckliga är förmågan att hantera psykiskt smärta, sorg och förluster när de drabbar oss. För de kommer att drabba oss, om och om och om igen, i all framtid.

Den bästa av världar var, tror jag när vi levde som naturfolk, som jägare och samlare i de 100 000 år innan vi blev bönder. Vi levde lika länge som idag. Vi hade mycket mat vilken var mycket mer näringsrik än den mat vi äter idag, bra sjukvård i form av bra föda och bra naturapotek, ett rikt kulturliv och en förmåga att hela tiden utrycka känslor så även sorg, förödmjukelse och förlust. Vi kunde inte rädda vissa liv som vi kan idag, men vi kunde hantera förlusten att förlora den person vars liv inte gick att rädda. Det är en oerhörd skillnad för lycka. Att utrycka de negativa känslor vi har är en förutsättning för att känna positiva känslor. Detta ingår naturligt hos alla människor men i dag har vi glömt bort den i tron och hopp om att vi kanske kan skydda oss mot alla katastrofer.

Det finns metoder för att hantera sorg och psykiskt smärta. Det handlar om att utrycka känslor inför en annan människa. När en sorg eller psykisk smärta drabbar oss så kommer denna smärta att finnas kvar livet ut i form av lidande och sen bitterhet ända tills vi möter den och utrycker den. Den enda vägen ut ur denna smärta, detta lidande, denna bitterhet är att möta och redovisa smärtan och utrycka den inför någon annan.

Människan är en flockvarelse så det räcker inte att skriva ett brev och ensam läsa upp detta vid graven hos den som har gått bort, nej vi behöver en levande människa som vittne! Detta är en oerhörd viktig nyckel. Varför tror ni att katolikerna har bikten som en stor del av deras kyrka? Jo, när vi får utrycka vad vi skäms för, saker vi gjort, inför en annan människa då lämnar oss smärtan, då lättar trycket. Det räcker inte i att ensam gå in i en tom kyrka och "möta Gud". Vi måste möta en annan människa.

I den sekulariserade västvärden har psykologen samma funktion, men de flesta har inte en psykolog. Då brukar det bli en bartender, eller frisören. De är mycket populära lyssnare, populära vittnen.

En annan viktig nyckel är att få utrycka smärtan utan att bli avbruten och utan att få sin smärta värderad eller analyserad. Hur knäppa våra känslor än är så existerar de och vi behöver bli bekräftade i de, inte analyserade och värderade eller höra "så farligt är det inte" .

Men många människor utrycker aldrig all smärta eller så får de inte ur sig all smärta. Därför bär de med sig detta livet ut och smärtan sätter sig i kroppen och de blir krokiga, bittra, sura och arga. Om någon undrar var alla sura käringar och sura gubbar kommer ifrån så beror det många gånger på detta. Det är ofta människor som bär på gammal outryckt smärta. Och de som utrycker smärta utrycker ofta bara hälften, det är vanligt att vi glorifierar den som har gått bort eller som vi har förlorat men det är faktiskt viktigt att få sagt de negativa sakerna också, att få utrycka vilken elak liten bitch vår numera döda älskade dotter kunde vara. Förbjudna känslor eller hur? Det är därför vi aldrig utrycker de inför frisören eller bartendern eller erkänner de ens för oss själva. De finns kvar tills vi har erkänt och utryckt de och förlåtit "dem oss skyldiga äro", hur döda dessa skyldiga än är.

Smärtor - olika typer:
1. Skam och förödmjukelse
2. Separation och förlust - sorg
3. Fysisk smärta eller kroppsliga skador


Dessa tre olika typer av smärta kan uppkomma i följande delar av livet.

Relationer - bli lämnad, själv lämna, död.
Yrkesliv - arbetslöshet med mera.
Identitet - bli förödmjukad med mera.
Omgivning -


Smärtans olika former eller stadier.
Smärta
Lidande - Lidande är smärta som vi ej vågar möta eller utrycka.
Bitterhet - är smärta som vi inte vågat möta och utrycka och som har förstenat.

Vägen ut ur lidande och bitterhet går i tre steg:

1. Att redovisa och uppleva sina sår, kroppens smärta, utrycka smärtan, inför en annan människa - präst, psykolog, vän, AA-möte, gruppterapi etc.

2. Träna sig i självrespekterande handlingar

3. Seriös glädje... infinner när all den energi frigörs som tidigare har varit i bruk för att hålla smärtan på plats.

Litteratur och länkar:
Grupp - 6 människor söker ett liv av Paul Solotaroff
Sorgbearbetning John W James & Russell Friedman - den pratar nästan bara om smärta nummer 2 sorg genom seperation eller förlust.

www.sorg.se - annordnar kurser och sorgbearbetning.
Den här länken kommer många att ha nytta av den här våren efter den här katastrofen

Av Marcus Ottosson 02 jan 2005 22:13