Låt dessa första dagar av 2005, bli de första som du verkligen LEVER och SER!
Släpp allt det gamla och låt det nya skölja in över dig som en Tsunamivåg, men med den skillnaden att det dåliga rinner bort och det fina kommer fram, renare och vackrare än nånsin.
Gnäll inte på regeringen, leta inte syndabockar. Det som hände har hänt. Lägg din energi på här och nu istället! Varför inte lägga de slantar du sparat in på den pågående mellandagsrean till katastrofen i Asien istället?
Se dig omkring, vad ser du? Ett hem, möblerat, varmt och kanske en gran i hörnet. Mat till förbannelse i både skafferi och kyl. Kanske hör du grannen spika upp den där tavlan de fick i julklapp, eller barnen som stojar och leker med sina vänner i rummet bredvid. Se det lilla!
De flesta av oss svenskar har mat för dagen, vatten att dricka, ett hem och en säng att sova i.
Visst är det så, att det finns ett stort antal människor här i Sverige också, som varken har mat eller bostad. Men de lever under helt andra förutsättningar än de som nu drabbats i Asien och som nu allt plötsligt ryckts undan under deras fötter, de har blivit blåsta på livet kan man säga. Många av oss har också våra nära och kära i närheten, om inte annat så kan vi nå dem med ett enkelt grepp om luren, mail eller på annat sätt. Men vi vet iallafall VAR och HUR vi kan nå dem om vi vill!
Allt det där som vi så ofta tar för givet, vi ser det inte ens, och allra minst uppskattar.
Vi går bara på, äter, sover och arbetar. Istället så gnäller vi över att syltan var sur på julbordet, eller svär över bilkön till jobbet på morgonen. Stanna då upp och tänk efter hur världsligt det egentligen är, våra "problem" framstår plötsligt som rätt patetiska. Tänk vilken katastrof!
Att bli sen till morgonmötet på jobbet eller att behöva reklamera syltan på COOP!?
Ibland skäms jag att vara människa.
Jag tänker på de överlevande i Asien. De som ej längre har något hem att gå till, ingen familj, ingen mat och förorenat vatten. De lever i sorg, förtvivlan och en fruktansvärd ovisshet om framtiden och sina egna.
Låt deras förtvivlan bli vår styrka! Låt den hjälpa oss att bli mer ödmjuka inför livet.
Tänk på vad vi har just nu! Lev idag för imorgon kan det vara försent!
Tänd ett ljus ikväll och känn doften av svavel när stickan slocknar, andas in och njut av tystnaden och värmen. Se på lågan, hur den flammar och brinner för dig och de dina. Gå in och se på dina barn när de sover, känn lugnet i rummet.
Kryp upp i soffan under en filt och läppja på en kopp rykande gott kaffe. Ge av din kärlek.
Låt det nya året ge dig styrkan att se det lilla i det stora!
Av Åsa Welin 02 jan 2005 00:11 |