Portugal brinner!

Det började i söndags, den 27 juni, med tre bränder utanför Tavira som ligger på östra Algarvekusten. Då jag bor ett par kilometer utanför såg jag röken från min terass och det kändes smärtsamt. I torsdags åkte jag till Eiras som ligger ca 10 km från Tavira, ett nationalparksområde där husen ligger på kullar med en obeskrivligt vacker utsikt över natur och hav. Chocken blev stor för mig då hela området idag är svartbränt, var man än ser så ligger berg och dalar i sot med nedbrända träd.

Man kan se att många hus har sotiga väggar så lågorna har varit nära. Lite tur i sammanhanget är väl att det mestadels är stenhus i Portugal. Man känner hur paniken kommer, det kunde varit mitt hus. Det har de senaste dygnen varit tusentals människor som flytt sina hus och övernattat hos vänner och de står i mobilkontakt med dem som vågat vara kvar. Kan man förstå hur dessa människor känner sig? Jag såg på TV igår hur gråtande gamla gubbar och gummor fördes bort från sina hus - ville de hellre dö i lågorna än förlora allt? När jag ser sådant så gråter också jag.

Efter katastrofen förra sommaren har det spekulerats mycket om hur många av bränderna som är anlagda. Ett flertal personer har hamnat i fängelse för pyromani men mycket går inte att utreda. Det har varit rätt tyst om varför folk anlägger bränder, det blir därför mycket prat om orsaker. En är att skogsägarna får mer betalt av försäkringsbolag och stat än om de säljer virke. En annan är att bönderna i fattiga områden som Alentejo, regionen norr om Algarve, har svårt att överleva och därför behöver en slant från staten.

Detta är nu inte mina spekulationer utan det kommer från media och jag vet inte hur mycket som är sant. Jag känner bara total avsky att en människa kan göra något sådant. Att orsaka en sådan förödelse där många människor och djur dör i lågorna och naturen i ett vackert land blir totalförstörd - jag bara inte förstår.

Det är naturligtvis mycket sjuka människor men ska vi behöva leva med dessa galningar? Ja, det får vi nog göra för det brinner varje år här nere i varma södern och det är ingenting vi kan göra. Brandkår och militär gör så gott de kan men de kan inte vara överallt.

Det är också vanligt här att folk slänger ut cigarettfimpar genom bilfönster, man ser det dagligen. Sverige ses ofta som en lite för välorganiserat land med många små irriterande lagar men ibland så behövs de. Det borde vara skyhöga böter om man slänger ut brinnande fimpar i naturen när temperaturen under lång tid legat på 30 och allt är snustorrt. Portugiserna grilla gärna sina sardiner ute i naturen och det är väl inget brott utan bara trevligt med en pick-nick för hela familjen, men hur försiktiga är de?

Det kommer att pratas om dessa bränder varje sommar och det är inte mycket vi kan göra. Det var dock första gången som jag med egna ögon såg förödelsen efter en skogsbrand, och första gången jag åkte bil där dikeskanterna står i lågor. Det tog tid för mig att gå ner i varv och jag glömmer det aldrig.

Christina Skogh-O´Hara

Av Christina Skoog Ohara 02 jul 2004 20:31