Schyman - oskyldigt dömd av medierna

Det verkar inte som om det räcker med att Åklagarmyndigheten i Simrishamn har lagt ned förundersökningen mot f.d. Vänsterpartiledaren Gudrun Schyman. Nu senast har vi sett feta rubriker om nya "skatteproblem" i samband med hennes 50 års kalas. Mediekonsumenten matas ständigt med omfattande rapporteringen kring Gudrun Schymans "mänskliga fel" och dessa dras ständigt upp ur all proportion så att till sist undrar man om det hela inte beror på att Gudrun är, "rentutsagt", ett bra säljande namn för massmediernas lösnummer? Gudrun Schyman är onekligen den mest framstående politiker man sett i Sverige sedan Olof Palme och dessa ständiga ändlösa drev mot henne är farliga för den allmänna tilltron till svensk politik.

Gudrun har varit ärlig mot pressen och allmänheten. Hon har erkänt att hon varit oaktsam, d.v.s. att hon fått hjälp med sina deklarationer av en annan person och inte själv haft riktigt koll. Beteendet är inte särskilt ovanligt. Många av oss anlitar "andra" att göra våra deklarationer och jag skulle våga påstå att de som anlitar andra att göra deras deklarationer, knappast kollar innehållet av det ifyllda blanketterna utan bara undertecknar dem av tilltro till den som anlitats. Det har jag själv gjort i decenniers tid! Man kan bara konstatera att Gudrun gjort så och att strafföreläggandet nu föranleder att hon inte längre kommer att anlita någon. Hon har lovat att personligen göra sina deklarationer i framtiden. Där borde man sätta punkt, men det vill journalisterna tydligen inte göra.

När jag läser den politiska skribenten Lena Mellins krönika i Aftonbladet där hon ifrågasätter Schymans lämplighet som politiker på grund av hennes erkända oaktsamhet ser jag rött och undrar om inte den annars skickliga Lena Mellin tappat en skruv! Hon menar att Gudrun Schyman är med och stifta lagarna som hon själv bryter och är därmed inte längre lämplig som politiker. Vilken trams egentligen! Hur många journalister har vi i Sverige som skriver artiklar som ibland är felaktiga och bryter mot publiceringssed, och ibland även mot tryckfrihetslagen, men det gör dem inte till sämre journalister! Jag undrar om Mellin själv skulle bli en sämre politisk analytiker i fall hon, på grund av låt oss säga en "anlitad" källas oaktsamhet, hade begått ett allvarligt publicistiskt fel genom att exempelvis skriva en lögn om statsministern? Troligen inte, därför att Lena Mellin är en känd journalist, precis som Gudrun Schyman är en känd makthavare och så fort hon insåg sitt misstag skulle hon omedelbart be statsministern om ursäkt, med förklaringen att hon hade svikits av sin "källa". Det skulle blåsa i mediavärlden i några dagar på grund av vad som, av konkurrentmedierna, skulle ha kallats som Mellins "slarv", men eftersom hon bett om ursäkt och gjort rätt för sig skulle saken vara utagerad och hon skulle definitivt inte bli av med sitt jobb som politisk analytiker på Aftonbladet. Snarare skulle hon med stor sannolikhet ta lärdom av händelsen! Inte nog med Lena Mellin, men hur många av oss vanliga människor gör mänskliga fel och brukar dessa fel påverka våra förmågor att sköta våra arbeten? Jag vägrar tro att dessa ändlösa "skandaler" i massmedia kan försämra Gudrun Schymans egenskaper som bra politiker. Snarare kan hon bara bli bättre och bättre på grund av alla erfarenheter hon får. Och eftersom dessa "erfarenheter" inkluderar en del saker som vi vanliga människor känner igen oss i, typ alkoholproblem, m.m. måste ju detta leda till att Gudrun Schyman kommer närmare och närmare folksjälen i och med att hon nu öppet kan prata om sina mänskliga fel. Under de 36 åren jag har varit nysvensk har jag, med undantag av Mona Sahlin och den på början av 80 talet utskällda Justitieministern Ove Rainer, knappast hört en enda politiker tala om sina "mänskliga fel".

Den världsberömda finansmannen Jean Paul Getty sade en gång så här: "den mest lämpliga kandidat för en VD post är någon som gått igenom ett par konkurser. En sådan person sitter in med erfarenheter som många toppdirektörer saknar" Och så gäller även för oss vanliga människor. Mänskliga fel, oaktsamhet, kalla det vad man vill är någonting som vi alla gör oss skyldiga till, inte minst journalisterna som kör dreven mot Gudrun Schyman, men vi blir inte sämre människor för det. Snarare blir vi klokare för varje misstag vi begår.

Mediernas drev kommer inte att stoppa Gudrun Schyman därför att svenska folket beundrar henne och har godtagit hennes ursäkter. Vanligt folk är så himla trötta på politiker som bryter löften. Schyman bryter inte löften... hon bryter någonting annat, nämligen "trenden" och är före sin tid i att erkänna sina mänskliga fel för sina väljare. Hur många tror på allvar att exempelvis den nya utrikesministern Laila Freivalds, om hon syntes berusad på en filmpremiär, skulle erkänna att hon hade alkoholproblem? Ni minns väl hur det var hon som inte ville möta journalisterna utan smällde dörren i ansikten på dem och sedan, med all rätt, fick avgå.

Ju mer man skriver om Gudrun Schyman, vare sig det är positivt eller negativt, desto mer populär lär hon bli ty hon är onekligen den färgstarkaste politiker i Sverige. Jag brukar skämta om att det enda som hindrar henne från att kunna bli en landsmoder är att hon har tidigare i alla fall varit ledare för fel parti!

Av William Butt 31 okt 2003 15:58