Spelar det någon roll?

Ibland känner jag mig så otroligt liten och fånig när jag tänker på hur mycket som egentligen finns där ute. Mina egna små bekymmer och problem verkar blekna i jämförelse med allt det lidande som jag själv kan föreställa mig finns där. Men jag skulle känna mig stolt om jag ens kunde föreställa mig hälften av det. Men vad spelar det för roll? Att jag, en liten ensam människa, bland flera miljarder tänker så? Inte för att jag tycker jag är speciellt unik på något sätt, det finns hur många människor som helst som tycker som jag. Fast alla själva har kommit på tanken. Men vad hjälper det? Att bara tänka på de stackars människorna, de med stora bekymmer har väl inte hjälpt dem speciellt mycket? Kanske har jag fel. Det är väl tack vare att någon eller flera inflytelserika personer har tänkt på samma sätt som jag som man har startat insamlingar åt bland annat världens barn och så vidare. Detta har säkert hjälpt många människor att överleva ekonomiskt, så att de fått mat, vatten och kläder. Kanske har några av dem också tillgång till utbildning och sjukvård?

Kul för dem. Nu lät jag kanske aningen sarkastisk, men försök att förstå.

Jag tycker att vi lever i en falsk värld. Alla går omkring och beklagar sig över de stackarna som knappt vet hur det känns att leva. Men det är få som faktiskt gör någonting åt det! Många tänker i stället att om de sänker en hundring så blir allt bra. Vad gör pengar för nytta? Nu säger jag inte att jag inte tycker att de behövs. Men egentligen? Hur kan pengar laga en trasig själ? Pengar kan inte fylla de tomrum som hur lätt som helst bildas i en människa. Allt som behövs är någon annan som sliter ut det. En människa är som ett unikt japanskt porslin. Varje tallrik och skål är unikt målade och om någon av dem krossas, går det inte att komplettera det igen. Då kan man i bästa fall samla ihop skärvorna och limma ihop föremålet igen. I värsta fall finns det så många skärvor som är så små och utspridda, att de inte går att limma ihop igen. Då är man trasig, som människa. Eftersom porslinet var unikt, kan inte ens mängder av pengar köpa tillbaka det man förlorat.

Av Emma Sjöström 14 aug 2003 10:26